Polisinfiltration får godkänt – två män döms

Två män får långa fängelsestraff för narkotikabrott efter polisens omtalade operation "Costa". Försvaret har argumenterat för att det rör sig om otillåten brottsprovokation från polisens sida, men tingsrätten ger infiltrationen tummen upp.

Domen meddelas av Attunda tingsrätt klockan 11. Arkivbild.

Domen meddelas av Attunda tingsrätt klockan 11. Arkivbild.

Foto: Maja Suslin/TT

Sverige2021-03-12 05:31

Männen, 40 och 58 år gamla, döms till fängelse i sju år och tio månader respektive sex år och tio månader, för synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Enligt Attunda tingsrätt är det klarlagt att männen var inblandade i en transport av 388 kilo cannabis från Spanien till Sverige som genomfördes i februari förra året.

Den främsta frågan har dock handlat om huruvida polisen hade provocerat fram brotten, vilket männens försvarare har argumenterat för.

Smugglingen genomfördes nämligen i samråd med en infiltratör från polisen, och försvaret menade att dennes roll var avgörande för brottets genomförande.

Hade skett ändå

Frågorna har rört bland annat förhållandena när polisens infiltratör tog kontakt med männen samt att infiltratören delvis deltagit i planeringen av brottet och tillhandahållit den lastbil som transporterat cannabisen till Sverige.

Tingsrätten anser dock inte att infiltratören har agerat otillbörligt eller att hans gärningar har varit avgörande för brotten.

"Tingsrätten har besvarat frågan nekande med stöd av omfattande utredning som visar att männen var involverade i verksamheter som distribuerar stora partier narkotika redan före det att de blev kontaktade av infiltratören. Smugglingen av cannabisen skulle därför ha skett även utan infiltratörens medverkan", skriver rätten.

Tydlig dom

Åklagare Sara Nilsson säger att det sannolikt även kommer att bli en hovrättsprövning, men välkomnar tingsrättens "tydliga dom".

– Jag är glad över att de mycket grundligt tar sig an de olika invändningar som har gjorts och förklarar varför man kommit fram till att det inte varit otillåtet. Det är mycket värt för oss att få ta del av den bedömningen.

Hon säger att man var försiktig under utredningens gång för att säkerställa att man aldrig gick över gränsen för det tillåtna.

– Det har funnits situationer där vi varit eniga, polis och åklagare, om att "den här åtgärden risker att hamna på fel sida av tillåtligheten". När man tar ställning till detta har vi inte hela bilden, vi känner bara till delar av verksamheten, det gör att man måste vara försiktig så man inte trampar över gränsen.

Över gränsen?

Advokat Thomas Martinsson som försvarar 58-åringen hade förväntat sig att polisinfiltratörens agerande i vart fall skulle få betydelse för påföljden mot hans klient – men konstaterar att det inte ledde till ett sänkt straffvärde.

– Jag har en annan uppfattning än tingsrätten avseende bevisningens betydelse för bedömningen av de provokativa åtgärderna, säger Martinsson.

– Min uppfattning är att det har skett provaktioner, i synnerhet vid ett tillfälle tycker jag det är glasklart att de provokativa åtgärderna har drivit den infiltrerade personen till handlande.

Han har ännu inte talat med sin klient och kan därför inte ge besked om försvaret ska överklaga domen.

– Men det kan väl ligga i farans riktning att en önskan finns om att pröva det här i hovrätten.

Bakgrund: Detta har hänt

Februari 2017: Infiltrationsoperationen inleds av polisens sektion för särskilda insatser (SSI), uppdraget går ut på att inhämta information kring ett nätverk med svenskar som ska smuggla stora mängder narkotika till Sverige.

Våren 2017: En svensk polis och infiltratör träffar 58-åringen första gången. 58-åringen misstänks ha en koordinerande roll inom nätverket och blir SSI:s initiala målperson.

Maj 2017: Förundersökning inleds av internationella åklagarkammaren.

Sommaren 2017 till vintern 2019: Infiltratören och 58-åringen håller fortsatt kontakt, mestadels via telefon och en krypterad app. De möts också ett antal gånger. 58-åringen frågar infiltratören om han vill hjälpa till att transportera narkotika.

Polisens målsättning blir att tacka ja till ett sådant erbjudande genom en så kallad kontrollerad leverans. Syftet är att hämta in bevis, kunna beslagta narkotikan samt att kunna följa mottagarna av lasten och eventuellt kunna lagföra organisationens medlemmar i Sverige.

Infiltratören får med hjälp av 58-åringen kontakt med en 40-årig man. Infiltratören erbjuds återigen att transportera narkotika, och planerna konkretiseras.

11 februari 2020: En chaufför (egentligen en infiltratör från den tyska tullen) kör med en lastbil till ett lager i Marbella där narkotikan lastas. Färden mot Sverige inleds.

15 februari 2020: En annan svensk polisinfiltratör får betalningen för transporten, 550 000 kronor i kontanter stoppade i en påse, i en kiosk i Uppsala. Lastbilen anländer strax därefter till sin slutdestination i Kungsängen norr om Stockholm. Polisen slår till mot de misstänkta.

Januari 2021: De båda männen åtalas efter transporten för synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott.

Mars 2021: Männen döms till fängelse i sju år och tio månader respektive sex år och tio månader.

40-åringen döms för att ha planerat och beslutat nödvändiga åtgärder för smugglingen, samt för att tillsammans med andra organiserat transporten, paketeringen, förvaringen och avlämning av cannabisen i Kungsängen.

58-åringen döms för sitt deltagande genom att ha förmedlat kontakt mellan 40-åringen och polisens infiltratör, samt för att hjälpt till med planering av transporten.


Fakta: Provokativa åtgärder som polisverktyg

Polis i Sverige får inte vidta en provokativ åtgärd som riskerar att leda till att någon begår ett brott som annars inte hade begåtts.

Det finns dock tillfällen och omständigheter där en viss typ av provokation kan vara tillåten, exempelvis då det bedöms att brottet ändå skulle ha genomförts, men vid en annan tidpunkt, kanske på en annan plats och med andra personer.

Det är därmed tillåtet att framkalla den individualiserade brottsliga handlingen, men inte att väcka en brottslig vilja.

Beslutar man att vidta "provokativa åtgärder" krävs det en stark brottsmisstanke samt att det rör sig om allvarlig brottslighet.

Infiltratörer från polisen kan vara en form av provokativ åtgärd, där en person på uppdrag av polisen agerar med påhittad identitet för att få tillgång till en annars sluten, kriminell värld.

Beslut om att vidta provokativa åtgärder i en brottsutredning ska alltid fattas av åklagare.

Källa: Åklagarmyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om