"Du är ju färdig för 40 års fängelse eller livstid", börjar ett mejl till statsepidemiolog Anders Tegnell. Brevskrivaren vill se honom straffad och avslutar med "Helst arkebusering i direktsändning genom SVT."
Det är bara ett i raden av hatmejl som skickats till Folkhälsomyndigheten.
Myndigheten har översvämmats av mejl, telefonsamtal och inlägg på sociala medier sedan pandemin startade. Det mesta är frågor och synpunkter, men det kommer också hat, rena hot och personangrepp.
– Det började redan i våras och då, precis som nu, är mycket riktat mot våra talespersoner. Men det har eskalerat och vi känner av det här dagligen, säger Johan Carlson i en intervju med TT.
– Vi har medarbetare som har polisskydd. Och det blir inte bättre, utan det blir bara sämre.
FHM-chefen vill inte berätta vad polisskyddet består i, eftersom det rör enskilda personers säkerhet. Han vill heller inte berätta i detalj hur myndigheten agerar, mer än att de grövsta hoten alltid polisanmäls och att de har löpande kontakt med polisen.
Säkerheten i myndighetens lokaler har under året också skärpts med vakter.
Ingen av de mest utsatta personerna vill prata om hoten som riktas mot dem.
Hatfull ton
Mellan 24 januari 2020 och 24 januari i år landade runt 50 000 externa mejl i Anders Tegnells mejlkorg, enligt en uppskattning från FHM. Ett stickprov som enbart omfattar mejlen i december visar att cirka 80 stycken är av hatkaraktär, med krav på avgång, inkompetensförklaringar och personangrepp.
Det kan till exempel låta så här:
"Nu är du väl glad och lycklig Tegnell när det sätts smittorekord varje dag. Gratulerar!!! I en annan tid Tegnell då du..... Tyvärr inte en annan tid... Du är en katastrof för Sverige och du måste bort Tegnell. FÖRSVINN SÅ ATT FLERA KAN ÖVERLEVA."
Anders Tegnell, Karin Tegmark Wisell och andra som ofta deltar på presskonferenser och i intervjuer är särskilt utsatta. Ibland riktas hoten även mot familjemedlemmar.
Men många fler medarbetare berörs.
– Vi har en känsla av att det orkestreras, det kommer lite i vågor. Det är inte enbart enstaka personer som skickar dumheter utan vi ser att det är likartat och skickas till många, säger Johan Carlson.
Ett problem när det gäller hat och hot är att de ofta är anonyma och därför svårare att utreda.
Trakasserier
Johan Carlson är särskilt bekymrad över att tonläget mellan forskare och överhuvudtaget i den offentliga debatten har hårdnat. När det inte längre handlar om att diskutera och argumentera i sakfrågan, utan mer liknar trakasserier.
– Det är ett nytt skede och det här handlar inte enbart om en diffus trollarmé, säger han.
Ett aggressivt tonläge göder de anonyma haten och hoten, tror han.
– Människor läser sånt, och så blir det nya attacker. Det är ett sluttande plan. Tonläget är sådant att det ger bränsle åt de här krafterna, säger Carlson.
Om den hårda tonen i den akademiska världen även leder till att forskare slutar för att de inte längre tycker att det är värt det, så är det ett problem för hela forskarvärlden, anser Carlson.
Ett färskt exempel är forskaren och barnläkaren Jonas F. Ludvigsson som översköljdes av så mycket hat och hot efter att han presenterat sina forskningsresultat, att han ansåg sig tvungen att sluta med covidforskningen helt och hållet.
– Det här kommer inte att sluta med covid. Det kommer att fortsätta med alla möjliga områden, om vi tillåter det, säger Carlson.