Försvarsminister Peter Hultqvist (S) siktade på en blocköverskridande försvarsuppgörelse denna vecka. Men förhandlingarna förlängs nu till den 29 maj.

– Det finns olika uppfattningar om de ekonomiska ramarna, säger Hultqvist.

Regeringen går inte med på kravet från M, KD, C, L och SD om att utlova en fortsatt upptrappning av försvarsanslagen från 2026.

Hultqvist uppger att regeringen på grund av coronakrisen inte vill låsa ytterligare belopp för försvaret.

– Staten har i dag ett extremt läge med en coronasituation som drabbar statsekonomin väldigt djupt, säger han.

Coronakrisen dyr

Hultqvist pekar på att coronakrisen redan kostat statsbudgeten nära 200 miljarder kronor i direkta utgifter och att Sverige står inför ökad arbetslöshet och minskad BNP. Därför har regeringen i stället föreslagit en "kontrollstation" i januari 2023. Först då skulle man värdera möjligheterna för ytterligare försvarssatsningar.

De nu förlängda förhandlingarna syftar till att nå en överenskommelse som ska vara grunden för regeringens försvarsproposition i höst. Den ska innehålla inriktningen för försvaret 2021–2025.

Alla borgerliga partier och SD betonar att de fullt ut vill genomföra den upprustning försvarsberedningen föreslog för ett år sedan. Den innebär bland annat en helt ny krigsorganisation som ska börja byggas 2021 och var klar till 2030. Det fanns en bred majoritet bland partierna i försvarsberedningen för det förslaget.

Pengar fattas

Problemet är att pengarna inte räcker, trots att regeringen, C och L i augusti enades om en historisk stor ökning av försvarsbudgeten från 2021 till 2025.

Regeringen har i förhandlingarna därför föreslagit att flera satsningar senareläggs, att andra bantas och att vissa tas bort helt.

Ett exempel är, enligt vad TT erfar, att den reducerade mekaniserade brigaden för Stockholmsområdet inte skulle bli fullt genomförd förrän efter 2030. Ett annat exempel är att en av två föreslagna nya korvetter av Gävleklass inte skulle levereras förrän efter 2030.

Man har även diskuterat en lägre nivå på vissa satsningar, till exempel bara ett i stället för två nya regementen för att utbilda lokalförsvarsförband.

"Är oacceptabelt"

I förhandlingarna har också, enligt vad TT erfar, diskuterats att vissa satsningar som försvarsberedningen föreslagit på vapensystem tas bort, till exempel långräckviddig bekämpningsförmåga för flygvapnet.

– Vi är i dag långt under 50 procent av det försvarsberedningen föreslog skulle genomföras. Det är oacceptabelt, säger Moderaternas försvarspolitiske talesperson Pål Jonson.

Försvarsministern vill inte bekräfta procentsiffran.

– Det jag däremot kan gå i god för är att vi kommer få en rejäl ökad militär förmåga under åren 2021–25, säger Hultqvist.

Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson tycker inte heller att det är acceptabelt att minska försvarsberedningens föreslagna upprustning med så mycket som regeringen föreslagit.

– Det tycker inte vi är att agera ansvarsfullt, säger han och pekar på det försämrade omvärldsläget.

Vill se enighet

Centerns försvarspolitiske talesperson Daniel Bäckström betonar att det behövs mer pengar för att genomföra försvarsberedningens förslag fullt ut till 2030. Och han tycker att det är viktigt få med många partier på en överenskommelse, framför allt Moderaterna.

– Ett beslut om försvaret för lång tid framöver måste ha en bred förankring i riksdagen, säger Bäckström.

Sverigedemokraternas försvarspolitiske talesperson Roger Richthoff tror inte att regeringen kommer att utlova tillräckligt med pengar.

– Och vi kommer inte att backa, säger han.

Richthoff tycker att det bästa är om SD och de fyra borgerliga partierna går samman i riksdagen om ett eget förslag på mer pengar till försvaret.