Det började med hemmagjorda musikvideor. Mimande barn och tonÄringar, egenkomponerade koreografier hemma i sovrummet tonsatta med poplÄtar och uppladdade pÄ internet. Sedan gick det snabbt.
I dag nÄr Tiktok 800 miljoner anvÀndare i mÄnaden enligt Datareportal, och sedan starten har den laddats ner över tvÄ miljarder gÄnger. Dansvideorna finns kvar men har fÄtt sÀllskap av allt ifrÄn coronainformation till videoklipp frÄn Black lives matter-demonstrationerna.
ââDet som Ă€r intressant Ă€r att Tiktok Ă€r sĂ„ enormt, enormt stor. Och innehĂ„llet ser ut att ha breddats och Ă€ndrat karaktĂ€r, frĂ„n att vara ganska oskyldig och gullig till att innehĂ„lla mycket fakta, nyheter och aktivism. Det Ă€r ett fokus pĂ„ vĂ€rlden pĂ„ ett annat sĂ€tt, sĂ€ger Jannike TillĂ„, kommunikations- och affĂ€rsomrĂ„deschef pĂ„ Internetstiftelsen.
"Mer makt Àn traditionella kÀllor"
Det var nÀr appen fick ett uppsving under coronapandemin som innehÄllet Àndrades pÄ allvar, berÀttar Cecilia Victoria KÀrrberg, social mediestrateg och vd för byrÄn Digitalsnack.
ââDet Ă€r en jĂ€ttestor skillnad pĂ„ hur man anvĂ€nder Tiktok nu, innehĂ„llet har blivit bredare. Det Ă€r resor, humor och mat â men man kommunicerar ocksĂ„ olika budskap och nyheter. Det Ă€r pĂ„ gott och ont, allt blir vinklat och det Ă€r begrĂ€nsat utrymme att visa vem kĂ€llan Ă€r, sĂ€ger hon.
ââVissa individer fĂ„r mer makt Ă€n etablerade nyhetskĂ€llor. Om en riktigt stor influencer sĂ€ger nĂ„got sĂ„ tror hela deras följarskara pĂ„ det.
Trots att bĂ„de innehĂ„llet och mĂ„lgruppen har breddats sĂ„ Ă€r anvĂ€ndarna pĂ„ Tiktok fortfarande till stor del mellanstadiebarn och yngre tonĂ„ringar. En del etablerade medier och organisationer, bland annat VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen WHO, har hittat till plattformen â men mest Ă€r det influencers som sprider information till sina följare. Och det begrĂ€nsade formatet pĂ„ max 60 sekunder lĂ„nga videor kan stĂ€lla till det.
ââPĂ„ TikTok finns det nyheter som Ă€r sanna, men som pĂ„ alla plattformar finns det ren falsk information och Ă€ven vinklingar och saker som tas ur sitt sammanhang och klipps ner till tre eller tio sekunder lĂ„nga videos. Det lĂ€mnar mycket Ă„t betraktaren att gissa vad som hĂ€nde innan och efter, sĂ€ger Jannike TillĂ„.
Viktigt att prata med barnen
Thomas Nygren, lektor i didaktik vid Uppsala universitet, berÀttar att nyheter i sociala medier och traditionella medier ofta liknar varandra, men att utmaningen ligger i formatet. Det Àr sÀllan rakt igenom falska nyheter i sociala medier, men de vinklas och vrids för att passa plattformens mall.
ââDe förpackas snyggt och lĂ€ggs fram pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r kĂ€nslomĂ€ssigt engagerande. Tekniken Ă€r gjord för att underhĂ„lla och sĂ€lja in idĂ©er och kĂ€nslor, inte för att vi ska vara eftertĂ€nksamma och kritiska, sĂ€ger han.
Det Ă€r lĂ€tt att bli lurad â det gĂ€ller bĂ„de unga och gamla â men generellt Ă€r ungdomar Ă€ndĂ„ ganska bra pĂ„ att veta vilka nyheter man kan dela, berĂ€ttar Thomas Nygren.
Jannike TillÄ understryker vikten av att prata med sina barn om kÀllkritik och "hÄlla dem i handen" pÄ nÀtet.
ââDet Ă€r jĂ€tteviktigt att man inte bara slĂ€pper dem pĂ„ de hĂ€r plattformarna och lĂ„ter vĂ€rldsbilden bildas dĂ€r. Man mĂ„ste prata med dem och visa dem pĂ„litliga kĂ€llor. Det Ă€r hĂ„rt jobb, men det mĂ„ste göras, sĂ€ger hon.
RÀttelse: I en tidigare utgiven version angavs fel antal sekunder som ett inlÀgg kan vara. RÀtt Àr 60 sekunder.
