Det sitter omkring 7 000 personer i fängelse eller på häkte i Sverige. Människor som ska få vaccin precis som alla andra — men under något speciella omständigheter.
Faktum är att Kriminalvården ännu inte vet hur exakt det ska gå till.
– Det återstår att se. Det är inte ens säkert om regionerna själva kommer ut med vaccintransporten eller om vi får hämta. Eller om vår egen sjukvårdspersonal kommer att vara den som sätter nålen i armen, säger Natalie Bertling, vaccinationsansvarig vid Kriminalvården.
När processen kommer i gång kan hon inte svara på. När den gör det ser hon två stora problem att lösa.
Andra sprutan – var?
Dels att det vanligaste vaccinet, Pfizer-Biontech, kräver en för låg temperatur för att Kriminalvården ska kunna hantera den. Men också ett scenario där fångar transporteras eller släpps ut efter det att de har fått första sprutan.
– Då får vi försöka uppmuntra klienten att söka sig till vårdgivare och planera dos två. Men om vi ser att det är nära till frigivning bör klienten kanske inte vaccineras hos oss, utan att man säger till sjukvården att "här har vi en klient som kommer ut snart", säger Bertling.
Ambitionen är att vaccinera fångarna i den takt som Folkhälsomyndigheten har lagt ut i prioriteringslistorna, även om myndigheten i nuläget är bakom.
– Målsättningen är att det inte ska dröja allt för länge.
Klart är att det kommer att krävas ökade resurser, då det ska vara två sjuksköterskor på plats för varje vaccinering.
Frivilligt att ta
Myndigheten välkomnar vaccinet med öppna armar.
– Kriminalvården har väldigt hög beläggning i dag. Får vi in smittan går det väldigt fort, säger Natalie Bertling.
Så, vad händer om någon inte vill ta vaccinet? Placeras den personen i isolering?
– Nej, vaccinationerna är frivilliga. Vi kan inte tvinga eller straffa någon klient för att de inte tar vaccin.
I stället får Kriminalvården arbeta med uppmuntran. Om vaccinet ger önskad skyddseffekt kan ett incitament vara permission och få ta emot besök, vilket nu är begränsat, säger Natalie Bertling.
Kriminalvårdens riskgrupper, så kallade riskklienter, skiljer sig något från Folkhälsomyndighetens dito.
– Vi har under året haft 60 år och uppåt, en lite lägre åldersgräns. Det vi ska göra nu är att vi räknar våra riskklienter och sedan är det regionerna som får prioritera och ge tilldelning. Det är de som i slutändan bestämmer vilka som får vaccinet.