– Två meter därifrån hittade vi en annan skatt som kaninerna inte förstört. I den låg också en halsring av tvinnade silvertenar, delar av fyra smycken och ytterligare 25 mynt ungefär, säger arkeologen Per Widerström vid Gotlands museum, som undersökt fyndplatsen.

Skatterna innehåller bland annat två bysantinska mynt präglade i Konstantinopel, det vikingarna kallade för Miklagård, staden vi i dag känner som Istanbul i Turkiet. I samlingen fanns också ett stort antal arabiska mynt.

– Det yngsta myntet är präglat i Konstantinopel år 976 till 977, säger Widerström.

Att de två små skatterna hittades intill varandra i vad som verkar vara ödemark gör fyndet speciellt, säger han.

– Det har inte funnits någon vikingatida boplats här så vitt vi vet.

Silverskatter är vanliga på Gotland, som på vikingatiden utgjorde en plats för fjärran handel.

– De som hamnar i jorden får ses som ett överskott av handeln. En skatt som man antingen har offrat, eller inte behövt för tillfället.

Fyndet har anmälts till Riksantikvarieämbetet, som beslutar om eventuell ersättning till upphittaren.

– Nu ska vi försöka bestämma vad det är för typer av mynt och om de kan säga något om handeln på Gotland under vikingatiden, säger Widerström.