Alla som surfat in på valfri sajt de senaste åren har förmodligen i lätt frustration klickat bort den där frågan om du "accepterar cookies?". Något förenklat är cookies, eller kakorna, en liten bit data som företag och organisationer använder för att kartlägga hur och vad du surfar på och därefter skickas påpassliga annonser ut.

Vem som faktiskt äger den där kakan och hur den får hanteras har blivit en infekterad debatt de senaste åren. Kritiker menar att kakorna kan användas för att kartlägga och dela med sig av känsliga uppgifter om personer.

Googles nya låda

Sedan en tid tillbaka jobbar Google på att sopa bort kakorna från internet. I stället ska alla som använder Googles webbläsare Chrome hamna i det som företaget kallar "integritetslådan" (privacy sandbox). För ett par dagar sedan klargjorde Google att de 2022, när kakorna ska vara borta från Chrome, inte tänker göra några egna nya varianter på datasparningen utan i stället använda sin egna "låda" som redskap för annonsörer. Tanken är inte att sluta kartlägga utan att kunna kartlägga på ett sätt som kategoriserar in personer i olika grupper som företag kan rikta erbjudanden till.

Det här kritiseras nu av europeiska publicistorganisationen ENPA som menar att Google genom sin särställning i branschen får ett allt för stort inflytande över annonsmarknaden om allt ska gå genom deras "låda".

Oroas över särställning

ENPA uppmanar i ett pressmeddelande europeiska makthavare att använda regelverket Digital Markets Act för att säkerställa rättvis konkurrens på annonsmarknaden och för media.

Enligt analysföretaget Statcounter hade Chrome 63 procent av den globala webbläsarmarknaden förra året.