Många och långa förhör har hållits med den 47-årige mannen sedan han greps i februari 2019, misstänkt för att ha spionerat på Sverige för Rysslands räkning. I förundersökningen framträder bilden av en man med ekonomiska bekymmer, problematiska relationer och en trasslig karriär.
Enligt det åtal som lämnades in mot mannen under måndagen ska han ha lämnat ut uppgifter han kommit över under sina konsultuppdrag på Volvo Cars och Scania till Ryssland. Men att det skulle röra sig om spioneri är något mannen förnekar. I förhören beskriver han hur han vid upprepade tillfällen har träffat den ryske diplomaten – egentligen en rysk underrättelseofficer, enligt Säpo – av ekonomiska skäl.
Mannen uppger att han skulle få hjälp med pengar av personer som ville att detta skulle gå via diplomaten. De hade sagt att det skulle bli billigare än att hålla på med banköverföringar, säger 47-åringen i förhören.
När de båda möttes för att pengarna skulle lämnas över åt de ofta middag och pratade mycket. Den ryske mannen visade ett stort intresse för 47-åringens arbete, vilket han uppskattade.
Försökte förklara
"För mig var det roligt att han var så intresserad, för de flesta människor som jag möter, de är inte intresserade av mitt arbete och så. Om man börjar prata om matematik, programmering så spyr de nästan, men han var intresserad och för mig var det lite kul då att försöka förklara hur jag tänkte och hur jag arbetade och sådär", säger han i förhören.
Förhörsledarna visar bland annat filmupptagningar där 47-åringen ses rita bilder och förklara olika saker för den ryske mannen. "NN (47-åringen) förklarar att NN (den ryske mannen) verkade förstå bättre om han fick saker förevisade i bilder" står det i förundersökningsprotokollet.
Det framgår också att 47-åringen låste in sin telefon i en förvaringsbox på Centralstationen inför möten med diplomaten, och att de ofta bestämde mötesplats och tid, samt reservtid, för nästa möte när de sågs. Det framgår också att utredarna reagerade på att mannen inte hade gått raka vägen till en affär han skulle besöka.
"Jag vet inte, jag gillar att promenera runt. Vad var det ni kallade det, det fanns något roligt spionord någon försöker skaka av sig...", säger 47-åringen.
"Du menar kontraslingor?", svarar förhörsledaren.
"Ja just det, kontraslingor. Absolut inte", fortsätter mannen.
"Halvskumt"
Utredarna frågar mannen om han har fått någon typ av utbildning av diplomaten i hur han ska agera, men det förnekar mannen. I ett senare förhör uppger han dock att han tyckte det var "lite sådär halvskumt" att han fick betalt vid deras möten. Samtidigt behövde han ju pengarna.
"Folk i min omgivning, det.... var ingen som visade intresse om vad jag håller på med och så där. Han visade intresse och det visade sig att han kunde prata om allt här i världen. Så för mig var det intressant och att han oftast bjöd på middagar och gav mig kontanter ibland. Så jaja, inte mig emot", säger mannen.
Daniel Stenling, enhetschef för kontraspionage på Säkerhetspolisen, säger att det finns många sätt som främmande makt arbetar på för att komma åt intressant information, och ett är att värva enskilda individer. Kortfattat går det till så att underrättelsetjänsten först kartlägger en potentiellt intressant person, och därefter sker en kontakt.
– I ett inledande skede är det inte säkert att personen vet om att det är en underrättelsetjänst man har möte med, utan det vävs successivt in. Man börjar få uppdrag, så man hamnar i den sitsen att man är värvad och klar för främmande makt. Ofta har det gått så långt så man kommer inte ur det, man är alldeles för bunden till främmande makt, säger Daniel Stenling.
