En grupp av forskare från Kanada och Finland har tagit fram en metod där inomhusodlade växter blir små vaccinfabriker som producerar virusliknande partiklar, som sedan används i vaccin för att aktivera kroppens immunförsvar – utan att leda till en infektion, skriver Dagens Medicin.

Växten som forskarna använt i studien, som publiceras i den brittiska medicinska tidskriften The Lancet, är Nicotiania benthamina, en släkting till tobaksplantan. I dag odlas virusantigen, som ska ge skydd mot säsongsinfluensa, oftast i hönsägg och även i cellkulturer.

Enligt Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys och vaccinforskare vid Karolinska institutet, är resultaten från de kanadensiska och finländska forskarna spännande.

– Jag tycker att det är väldigt intressanta resultat – det är absolut en teknik för framtiden. Och det är en miljövänlig teknik – samtidigt som man framställer vaccin så kan man även bidraga med att framställa syre och bli av med koldioxid.

Utmaningar för vaccinproduktion

Världens vaccinproduktion står också i dagsläget inför minst sagt stora produktionsmässiga utmaningar.

Dels finns en risk att de vaccin som finns inte räcker till – och dels måste själva framställningsprocessen påskyndas för att vaccinerna ska kunna matchas med de nya virusstammar som dyker upp.

Enligt Matti Sällberg har försök att framställa växtbaserat vaccin gjorts även tidigare, men inte i den omfattning som forskargruppen från Kanada och Finland genomfört i studien, där 10 000 personer deltog.

– Det som är nytt är det här handlar om en storskalig studie, som visar att man nu kan framställa vaccinet på en industriell skala. Det här är den första stora studien, och det kan kanske bli det första godkända plantbaserade vaccinet.

Kräver storskalig produktion

Enligt Matti Sällberg skulle det också på lång sikt kunna bli aktuellt att framställa ett växtbaserat coronavaccin – men metoden innehåller även utmaningar.

– Man måste först se till att produktionen är tillräckligt stor och pålitlig, och får man exempelvis in en parasit i en odling så kan det leda till att man tappar ett par miljoner doser. De riskerna finns men inte på riktigt samma sätt när det gäller vanlig, industriell produktion i bakterier, jästsvamp eller i cellkultur.