Arbetsrätten är nu långt ifrån den enda fråga som kan ställa till det för Stefan Löfven i höst. Migrationen, försvaret, a-kassan, gängkriminaliteten, Preems oljeraffinaderi, coronakrisen, är några andra med en inneboende sprängkraft.
– Hösten blir besvärlig för regeringen Löfven. Flera av de viktigaste sakfrågorna, till exempel migrationspolitiken och arbetsrätten, hänger samman med regeringsfrågan. Det gör att Socialdemokraterna blir beroende av processer partiet inte kan kontrollera, säger statsvetaren och socialdemokraten Ulf Bjereld.
Arbetsrätten står närmast på tur och är – än så länge – den enda som kommer med ett uttalat hot om misstroende mot regeringen.
Parterna avgör
Enligt ett utredningsförslag föreslås arbetsgivare få undanta fem personer från turordningsreglerna vid uppsägningar, oavsett storlek på företaget. I dag gäller max två personer för företag med högst tio anställda. Möjligheten att ogiltigförklara en uppsägning ska enligt utredningen ändras till arbetsgivarens fördel.
Kan parterna på arbetsmarknaden komma överens själva om förändringar, så går regeringen på den linjen i stället för utredningens. Om inte, så ska utredningens förslag genomföras, enligt januariavtalet.
Parterna har 24 dagar på sig att komma överens. Gör de inte det, väntar en avgående partiledare på att få göra en rubriksättande sorti.
– Då måste Löfven gå ut och säga att utredningens förslag inte kommer att genomföras. Om de säger att utredningens förslag ska genomföras, så kommer vi inte att vänta på ett konkret lagförslag utan agera direkt, säger Jonas Sjöstedt.
Höga odds
Han kommer då att söka stöd hos M och KD för en misstroendeförklaring mot Löfven. SD förhandlar V inte med, men alla vet att strategin bygger på deras stöd.
Moderatledaren Ulf Kristersson har annonserat stöd men har ingen idealisk sits. Det enda resultatet kan mycket väl bli att han hjälper Jonas Sjöstedt att stoppa ett förslag han egentligen vill ha medan Löfven sitter kvar eller kommer tillbaka som statsminister. Det är höga odds på att Centern skulle svänga och plötsligt släppa fram Kristersson.
– Det är också uppenbart att inget parti som fingrar på regeringskrisknappen egentligen tycks ha någon särskilt elaborerad plan B för vad som då skulle ske. Ännu har inget slagkraftigt högeralternativ utvecklats, säger statsvetaren Jonas Hinnfors.
– Med nuvarande opinionsläge lär flera partier dessutom frukta den osäkerhet ett extraval skulle föra med sig, vilket gör att Löfven, som är den som kan utlysa extraval, har ett ganska kraftfullt hotmedel till sitt förfogande, säger han.
Fler ronder
Klarar Löfven den första ronden, så väntar två till som potentiellt kan hota regeringen; i de här fallen inifrån: migration och Preem.
Det enda parti som helt ställde sig bakom migrationskommitténs betänkande om en skärpning av migrationspolitiken är Socialdemokraterna. Regeringspartnern Miljöpartiet reserverade sig i stort sett mot hela betänkandet, det vill säga mot sin regeringspartner. Regeringen måste trots det få fram en proposition.
Den andra frågan med sprängkraft är Preems ansökan om att anlägga ett oljeraffinaderi i Lysekil. Ett godkännande från regeringen skulle skapa konvulsioner i Miljöpartiet. Ansvarig minister, Isabella Lövin (MP), har gett upp innan det ens är klart.
Borgfreden över
En konflikt som väntar mellan regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna är de tillfälliga förbättringarna av a-kassan. Trycket från facket på S att permanenta dem är hårt medan C och L trycker på arbetslinjen och vill absolut inte acceptera det.
I november kommer coronakommissionen med en första rapport om hur det kunde gå så illa på äldreboendena. Borgfreden är över och oppositionen kommer inte att tveka att angripa regeringen.
Gängskjutningarna är ytterligare en fråga där trycket på regeringen att agera kommer att öka under hösten. En annan fråga som regeringen har problem med är att få ihop en försvarsproposition som vinner stöd i riksdagen. Samtliga borgerliga partier kräver mer pengar än vad regeringen hittills varit beredd att skjuta till.
