Inrikesminister Mikael Damberg (S) attackerades både från höger och från vänster när riksdagen debatterade gängkriminaliteten.
Moderaternas (M) rättspolitiske talesperson Johan Forssell anklagade regeringen för att låta tuff, men vara svag.
– Vi måste bli lika tuffa mot de kriminella gängen som man varit i Danmark, sade han.
M förde fram tre förslag. Att kriminalisera deltagande i brottsorganisation. Att polisen ska kunna utlysa tillfälliga visitationszoner där kroppsvisitering får ske utan konkret brottsmisstanke. Och att hemliga tvångsmedel, till exempel avlyssning, ska tillåtas redan innan gängkriminella begår ett brott.
Kristdemokraternas (KD) Andreas Carlson var trött på att höra statsminister Stefan Löfven (S) tala om gängvåldet som "oacceptabelt".
– Det har vi hört alldeles för många gånger, sade Carlson.
SD: Utvisa fler
KD har sedan länge drivit förslaget att kriminalisera deltagande i brottsorganisationer.
Carlson varnade också för att hundra åklagare riskerar att sägas upp om inte regeringen höjer Åklagarmyndighetens budgetanslag.
Även Sverigedemokraternas (SD) Adam Marttinen menade att en kriminalisering av gängmedlemskap är nödvändig. Men han krävde också att fler brottsdömda utlänningar utvisas.
– Inget kriminalpolitiskt förslag förändrar någonting så länge Sverige har en ansvarslös invandring och inte lyckas utvisa fler kriminella utlänningar än vad Sverige tar emot, sade Marttinen.
Inrikesministern försvarade regeringens program mot gängbrottsligheten och pekar på att regeringen gör mer än programmets 34 punkter
– Vi är inte begränsade till 34-punktsprogrammet och jag är väldigt tydlig med att vi kommer att göra mer, säger Damberg till TT.
Är skeptisk
Han är dock skeptisk till kravet från M, KD och SD om att kriminalisera delaktighet i gäng, framförallt eftersom det kräver en grundlagsändring och tar tid att genomföra.
– Eventuella förändringar på detta område ligger bortom nästa val. Jag tror inte det skrämmer gängen att vi diskuterar att tillsätta en grundlagsutredning, säger Damberg.
Även Centern (C) och Liberalerna (L) är skeptiska till möjligheterna att genomföra förslaget.
– Det är en annan sak när det gäller terrororganisationer. Då finns en tydlig definition. Det har FN gjort en lista på. När det gäller kriminell organisation är det inte lika lätt, säger C:s rättspolitiske talesperson Johan Hedin.
Vänsterpartiets (V) Linda Westerlund Snecker tror inte på att ropa efter fler och hårdare straff. Hon uppgav i debatten att ökade klyftor och segregation skapar kriminaliteten.
Blir förbannad
– Jag blir rent utsagt förbannad på regeringens politiska prioriteringar, sade hon.
Westerlund Snecker kritiserade regeringens senaste förslag på sänkt skatt.
– Ni kommer aldrig komma åt kriminaliteten när ni sänker skatten med 13 miljarder kronor, sade hon.
Regeringens samarbetspartier Centern (L) och Liberalerna (L) efterlyste mer samarbete över blockgränserna när det gäller kampen mot gängkriminaliteten.
L:s gruppledare Johan Pehrson vill se en "antigängpakt" och talade om behovet av en "marshallplan" för förorten. Han bedömer att det behövs betydligt mer än de tre miljarder regeringen, C och L föreslår i ett "förortslyft" de kommande åren.
C:s Johan Hedin tycker, trots motsättningarna, att debatten fördes i konstruktiv anda.
– Jag tror att alla som verkligen vill flytta fram positionerna mot gängvåldet fattar att vi måste samarbeta mer, säger han till TT.
Hedin förde också fram ett nytt förslag från C. Brottsmisstänkta som hotar vittnen ska inte få någon mängdstraffrabatt. Förutom det ursprungliga brottets straffvärde, så ska ytterligare minst två års fängelse för vittneshot plussas på.