Elever som fått religiöst färgad undervisning. Skolföreträdare som gjort sig skyldiga till grova ekobrott eller som bedömts som IS-sympatisörer. De senaste åren har en rad övertramp uppdagats i några förskolor och skolor med uttalad eller inofficiell konfessionell inriktning.

I januari i år presenterade regeringens utredare förslag om strängare villkor för religiösa friskolor, bland annat skärpt ägarprövning. Men den kontroversiella delen i betänkandet handlar om ett etableringsstopp, det vill säga att inga nya konfessionella friskolor får starta efter halvårsskiftet 2023. Bara de redan verksamma får fortsätta.

Etableringsstoppet ingick inte i det ursprungliga uppdraget, utan tillkom på slutet sedan regeringspartierna, Liberalerna och Centern enats om detta i januariavtalet. Liberalerna har drivit frågan, medan Socialdemokraterna hade velat stoppa alla religiösa friskolor.

För drastiskt

När myndigheter och organisationer nu lämnat sina synpunkter på utredningsförslagen står det klart att många har invändningar mot just etableringsstoppet. Inte oväntat säger flera religiösa företrädare, som Svenska kyrkan, Judiska Centralrådet, Sveriges kristna råd och Sveriges unga katoliker, bestämt nej. Judiska centralrådet pekar på att skolorna med judisk profil ger eleverna en förankring i sin svenska minoritetskultur. Om etableringsstoppet införs kommer Sverige inte att leva upp till den svenska minoritetslagstiftningen, skriver rådet.

Utredaren Lars Arrhenius har själv satt frågetecken för ett etableringsstopp, eftersom det riskerar att bryta mot andra lagar och konventioner om bland annat religionsfrihet. I betänkandet konstaterade han att några skäl för etableringsstoppet inte angavs i direktivet. Utredningen har heller inte sett så omfattande problem med konfessionella friskolor att de motiverar ett etableringsstopp.

Detta har flera av remissinstanserna tagit fasta på, bland andra Barnombudsmannen och Justitieombudsmannen (JO). Chefs-JO Elisabeth Rynning skriver att hon på nuvarande utredningsförslag inte kan tillstyrka ett etableringsstopp. Även Friskolornas Riksförbund, Kristna friskolerådet och Idéburna skolors riksförbund (ISR) säger nej. ISR beskriver etableringsstoppet som en drastisk åtgärd och anser att "vissaproblem vid någon/några skolor somkanha samband med konfessionell inriktning med fördel kan hanteras av Skolinspektionen utifrån gällande lagstiftning."

Saknar skäl

Skolverket tar inte ställning till etableringsstoppet, med motiveringen att det inte redovisats några skäl till grund för förslaget. Skolinspektionen tar inte heller ställning. Däremot lyfter myndigheten en möjlighet att ytterligare begränsa de konfessionella inslagen, så att de exempelvis alltid ska ligga sist under skoldagen. Det skulle göra det lättare för eleverna att veta vad de kan avstå från, och det skulle minska risken för gråzoner, enligt Skolinspektionen.

Men etableringsstoppet får inte samfällt nej. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) säger ja, men ifrågasätter att ägar- och ledningsprövningen utökas med ett demokrativillkor. Det skulle, enligt SKR, bli en väldigt resurskrävande uppgift för kommunerna, som ansvarar för granskningen av fristående friskolor.

Även Lärarnas Riksförbund och kommunerna Stockholm, Malmö, Uppsala och Gävle säger ja till etableringsstopp. Uppsala tillägger i sitt remissvar att regeringen även bör överväga ett etableringsstopp för konfessionella förskolor.

Hur remissvaren ska vägas samman och propositionen formuleras blir nu en delikat uppgift för regeringen och utbildningsminister Anna Ekström (S).