– Det är en svindlande känsla att en liten småsnäppa på bara 30 gram, i sin ensamhet, har korsat hela Atlanten och nu står i South Carolina. Jag blev rejält uppspelt när jag såg det. Jag kunde knappt sova på hela julaftonsnatten, säger Magnus Hellström, chef på Ottenby fågelstation på Öland, där fågeln ringmärktes tidigare i höstas.

Den normala flyttvägen för småsnäppor går från nordliga Ryssland, genom Europa och senare ner mot Afrikas södra delar där den övervintrar.

– Det är en årsunge kläckt under 2020, någonstans vid valrossar och fjällrävar uppe på den ryska tundran mot norra Ishavskusten, säger Hellström.

Den 9 september fångades småsnäppan in i ett nät vid Ottenbys fågelstation, där den tillsammans med en annan småsnäppa ringmärktes.

– Sen vet vi inte mycket mer än att den nu, tre månader senare, står på en strand i South Carolina – där den verkligen inte ska vara, säger Hellström och menar att den måste hållit en alldeles för västlig kust.

Småsnäppan upptäcktes av en amerikansk fågelskådare och på julaftonskvällen fick Hellström en länk till en amerikansk Facebookgrupp där bilder på fågeln publicerats och ringens ursprung diskuterades.

– Jag insåg att det var vår fågel. Sen följde en del en del detektivarbete innan vi var helt säkra på vilken individ det var, säger han.

Att en fågel från Sverige hamnar i Nordamerika är någonting väldigt ovanligt – och har sedan ringmärkningen startade för över hundra år sedan bara skett två gånger. Totalt har 15 miljoner fåglar ringmärkts i Sverige.

– I princip alla flyttfågelrörelser från Europa sker ner mot Afrika eller bort mot södra Asien. Det är där vi har stora trafiken, motorvägarna helt enkelt.

Även fast den flugit så pass mycket fel är det inte osannolikt att den hittar tillbaka i vår.

– Vadare är dels långlivade och långflyttare. Jag håller inte alls otroligt att den här fågeln skulle hitta hem igen, säger Hellström.