Från 1 augusti måste operatören registrera abonnentens namn, adress och personnummer eller motsvarande identifieringsnummer. Det ska också göras en identitetskontroll.
Reglerna har införts i ett brottsbekämpande syfte. Kriminella använder ofta anonyma kontantkort för att kommunicera utan att bli upptäckta. Polisen har ett behov av att kunna knyta en person till ett mobilnummer, till exempel för att få tillstånd till hemlig telefonavlyssning, enligt regeringens proposition som föregick lagändringen.
– Det har varit vanligt att man använt kontantkort då de i princip är anonyma. Om du köper dem med kontanter finns ingen koppling till de som använder den, säger Anders Franzén, handläggare på Post- och telestyrelsen (PTS).
Äldre kort ska registreras
De nya registreringskraven som träder i kraft den 1 augusti gäller både kontantkort för mobiltelefoner samt för mobilt bredband.
De som redan har ett anonymt kontantkort får på sig fram till den 1 februari 2023 att registrera sig för att kontantkortet fortfarande ska fungera, eller senast då kortet fylls på.
Det blir inte tillåtet att överlåta ett kontantkort till någon annan, utan omregistrering. Om kontantkortet används av någon annan är operatören skyldig att stänga av tjänsten. Det gäller dock inte om tjänsten används tillfälligt eller av en närstående.
Operatörerna väntas skicka sms om de nya reglerna till kontantkorten. De som har ett kort i till exempel ett larm eller annan utrustning som inte kan återge meddelanden rekommenderas att kontakta operatörens kundtjänst.
Använts av terrorister
Det är fortfarande möjligt att använda anonyma kontantkort köpta utomlands, men regeringens utredare har pekat på att även många andra länder förbjudit anonyma kontantkort. Mer än hälften av Europas länder har infört någon form av registreringskrav.
Säpo har pekat på att oregistrerade svenska kontantkort har använts för att stödja terrorism i konfliktområden i bland annat Syrien och Irak. Förbudet är även tänkt att försvåra för dessa aktörer.
Utredaren har däremot påpekat att det finns en risk för att brottslingar i större utsträckning övergår till krypterad kommunikation via sociala appar om anonyma kontantkort förbjuds.
I slutet av juni 2019 fanns det totalt 14,3 miljoner mobilabonnemang i Sverige, enligt utredningen.