"Det räcker" – asylfrustration i Belgien

Visst är det svårt att stoppa en ensamvarg. Men terrordådet i måndags får ändå Belgien att fräsa ilsket över problemen i asylsystemet. –Mer behöver göras, manas dessutom från EU.

En man studerar blommor, kransar och fotbollskläder som lagts ned vid brottsplatsen i Bryssel där två svensk supportrar sköts till döds i måndags.

En man studerar blommor, kransar och fotbollskläder som lagts ned vid brottsplatsen i Bryssel där två svensk supportrar sköts till döds i måndags.

Foto: Martin Meissner/AP

Terror2023-10-18 16:35

Förstasidesrubrikerna är inte nådiga i onsdagsmorgonens belgiska tidningar, sedan det visat sig att gärningsmannen bakom mördandet av två svenskar var en person som borde varit utvisad för länge sedan.

"Ännu ett misslyckande", skriver La Libre.

"Mördaren passerade under radarn", konstaterar Le Soir.

"Det räcker", dundrar La Dernière Heure.

"Något har gått fel"

Asylsystemet och migrationen har blivit en allt hetare fråga i Belgien.

Usla förhållanden och ont om platser för asylsökande, inte minst i Bryssel, kritiseras från alla politiska grupper och har bidragit till allt större problem med växande hemlöshet, missbruk och kriminalitet kring stadens stora järnvägsstationer.

Att den man som attackerade svenska fotbollsfans i måndags var en 45-årig tunisier som fått avslag på sin asylansökan och skulle utvisats för länge sedan fyller på irritationen – även inom den belgiska regeringen.

– Folk som inte har rätt till skydd måste lämna landet. När du beordras att åka så ska du åka. När två personer dör kan man inte säga annat än att något har gått fel, säger premiärminister Alexander De Croo på sin presskonferens med Sveriges besökande statsminister Ulf Kristersson (M) på onsdagen.

"Bara mörker"

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson är dyster när hon tillsammans med De Croo och Kristersson deltar i en kort minnesceremoni för offren.

– Det här är bara mörker. Det är människor som kommit för att uppleva en rolig fotbollsupplevelse och har blivit skjutna till döds, på grund av att de är svenskar, säger Johansson.

Samtidigt ser hon händelsen som bevis på vikten av att enas om den asyl- och migrationspakt som tröskats i flera år och där just ett större fokus på återvändande är en bärande del.

Det är något som hon kommer att inskärpa när EU-ländernas ansvariga ministrar samlas till ordinarie ministermöte i Luxemburg på torsdagen.

– Mer behöver göras på det här området. Särskilt behöver vi ha ett fokus på de individer som är kriminella eller på annat sätt utgör en säkerhetsrisk. Då behöver vi arbeta ännu mer gemensamt inom EU, säger Johansson i Bryssel.

Fakta: EU:s asyl- och migrationspakt

EU-kommissionen lade fram ett om en ny "asyl- och migrationspakt" i september 2020. Bland annat ingår nya gemensamma regler för snabbare hantering vid gränserna, ökat fokus på att skicka tillbaka personer som inte har asylskäl samt en tvingande "solidaritet", där länderna lovar att vid krislägen hjälpa varandra på olika sätt.

Förslagen behöver i vanlig ordning godkännas av både EU-parlamentet och EU:s medlemsländer. På båda håll har man nu enats om sin syn på merparten av förslagen, även om EU-parlamentet fortfarande inte är klart med det så kallade återvändandedirektivet.

Kompromissförhandlingar pågår nu för att jämka ihop de olika linjerna innan en slutuppgörelse formellt kan nås och godkännas på båda håll.

Enligt planen ska allt vara klart under första kvartalet 2024, i god tid före nästa års EU-val.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!