Sedan flera månader tillbaka har hotbilden mot Sverige försämrats. Utländska aktörer som har både avsikt och förmåga att begå terrorhot har "matats" med en negativ Sverigebild, enligt Magnus Ranstorp, som är terrorforskare vid Försvarshögskolan.

Hoten kommer från och riktar sig till etablerade grupperingar, men också till personer som uppmanas att agera ensamma.

– Vi har åtminstone fyra eller fem terrorgrupper som uppmanar muslimer och andra att det är en plikt att vidta våldsamma åtgärder, säger Magnus Ranstorp.

Terrornätverket al-Qaida uppmanade senast i helgen till attacker mot Sverige och Danmark. Bland annat skrev al-Qaida att "Danmark och Sverige är två små, avskyvärda länder", och uppmanade muslimer att utföra "hämnd" efter den senaste tidens koranbränningar.

Uttalanden som särskilt riktar sig till ensamagerande, enligt svenska terrorforskaren Hans Brun, verksam vid King's College i London.

"3 000 individer"

Men det är sällan som ensamagerande gärningspersoner utför terrordåd helt ensamma, eftersom de ofta är en del av en etablerad "virtuell miljö" i sociala medier och har en stark ideologisk övertygelse, uppger Magnus Ranstorp.

– Rakhmat Akilov utförde attacken (på Drottninggatan i Stockholm) ensam, men han hade kontakt med IS i Syrien.

Sammantaget uppskattar Säkerhetspolisen att det finns drygt 3 000 individer i Sverige som befinner sig i våldsbejakande miljöer. Men samtliga utgör nödvändigtvis inte en fara för samhället eftersom alla inte är attentatsbenägna, menar terrorforskaren.

– Det skiljer sig åt mellan individer om det finns båda en vilja och en förmåga.

Hur benägen en individ är att genomföra en terrorattack, är också beroende av flera faktorer.

– Det är många omständigheter. Vad de har för personlighetsdrag, vad för slags problem de har, hur socialt isolerade de är, varför de vill engagera sig i våldsbenägna sammanhang och vad det är som triggar dem att ta till våld, säger han.

Säpo kartlägger

Säkerhetspolisen har under många år kartlagt individer som befinner sig i våldsbejakande miljöer, enligt Magnus Ranstorp.

– Man tittar på personliga egenskaper och förhållanden och hur mycket de rör sig i de här miljöerna. Sen kan man vidta ett antal åtgärder mot dem om man ser allvarliga tecken, för att reducera attentatshot.

TT: Har Säpo koll på de här personerna?

– De här personerna har ju dykt upp på Säpos radar och de har järnkoll på dem som utgör störst attentatshot. Men det kan ändras över tid och en person i periferin kan bli farlig.

– De måste göra en ny bedömning varje dag: vem ska vi följa?

Och att hitta individer i periferin som kan tänkas agera ensamma, kan vara en utmaning.

– Det beror på hur säkerhetsmedvetna de är. Om de är säkerhetsmedvetna vidtar de åtgärder för att dölja sina digitala spår, säger Magnus Ranstorp.