Just när pandemin med restriktioner och rädsla för smitta lagt sig var Rysslands invasion av Ukraina ett faktum. En oro för vilket land som skulle stå på tur och hur Sverige skulle påverkades spred sig. Höjda el- och matpriser och en ekonomi i gungning lät inte vänta på sig. Parallellt har antalet våldsdåd ökat och nyligen höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån i Sverige från 3 till 4 på en femgradig skala.

– Kroppen gör inte skillnad på vilken typ av oro och stress det handlar om, den reagerar på samma sätt. Sen är det individuellt hur starkt vi reagerar på stressen, säger Sara Hedrenius, rådgivare i psykisk hälsa och psykosocialt stöd på Röda Korset.

Abstrakt hot

Stress är inget farligt i sig men om det pågår länge och påverkar vår vardag blir det ett problem. Vi har lättare att hantera ett hot som är konkret än något som är abstrakt.

– Om krisen är en brand kan vi lukta på den, se och känna den. Men att Säpo höjer terrorhotnivån ett steg på en skala utan att något har hänt – det är väldigt svårt för oss att förhålla oss till och skiljer sig från till exempel pandemin, säger hon.

I en period av stress och oro är det viktigt att försöka utgå från vad vi vet och inte låta fantasin skena iväg säger Charlotte Therup Svedenlöf, kris- och katastrofpsykolog i region Stockholm.

– Vi människor fungerar så att när vi inte har alla fakta om en situation så fyller vi på för att skapa ordning. Vi föreställer oss olika förklaringar eller scenarier och för den med mycket fantasi kan det bli väldigt jobbigt, säger hon.

Bra på anpassning

TT: Går det att vänja sig vid ständiga hot och orosmoment?

– Vi människor är fantastiska på att anpassa oss till nya omständigheter. Det finns de som bor i krigshärjade områden och som går på kafé ändå. Krisen kan bli en normalitet och vi hittar sätt att förhålla oss till en ny tillvaro.

En försvårande omständighet är att vi uppmanas av bland annat myndigheter att förbereda oss på något som de säger antagligen inte kommer att hända.

– Det är en paradox att vi ska vara vaksamma och bunkra för kris men ändå leva som vanligt. För vissa blir det väldigt svårt, säger Charlotte Therup Svedenlöf.

Pausa nyhetskollen

Även om rädsla, oro och stress är naturliga reaktioner på saker som händer så finns det de som blir allt för påverkade. Den som får problem med sömnen en längre tid, eller börjar begränsa sig kraftigt genom att till exempel undvika affärer eller bussar av rädsla för att något ska hända, kan behöva hjälp.

– Ett första steg är att prata med andra om hur man känner, den sociala miljön är oerhört viktig. Det finns bra program på 1177 för oro som kan vara till hjälp.

Charlotte Therup Svedenlöf tipsar också om att inte följa informationsflödet oavbrutet.

– Schemalägg stunder när du uppdaterar dig om nyhetsläget. Och framförallt, vänd dig till polisen och andra myndigheter och betrodda medier med ordentlig faktakoll. I sådan här lägen är det mycket som florerar på olika håll.