Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan:
– Jag förstår inte varför man väntat så länge. Jag förstår att man inte vill skrämma upp befolkningen men lamporna har blinkat rött under längre tid, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.
– Det är ett ackumulerat hot som intensifierats ganska nyligen. Vi ser de här terrorkommunikéerna där allt fokus riktas mot Sverige och Danmark och då har vi ett högt hot. Så jag är inte förvånad om den höjs.
Det är oklart vilka effekter en höjning av terrorhotnivån kan få för andra myndigheter än Säkerhetspolisen, menar Ranstorp.
– Det har nog inte gjorts någon riktig analys av det eftersom en myndighet inte kan styra över andra myndigheter i det svenska systemet, säger han.
– Egentligen borde samverkansrådet ligga på det nationella säkerhetsrådet, för det är där man kan inrikta, samordna och omprioritera myndigheternas insats. Det här har man inte riktigt klarat ut och det är en fråga för regering och myndigheter att svara på.
.
Marco Nilsson, statsvetare vid högskolan i Jönköping som har forskat om jihadister i Skandinavien:
Statsvetaren Marco Nilsson märker att det pratas mer i radikala miljöer om att något borde göras mot Sverige, bland annat online.
– Jag har sett att det finns ökad aktivitet i radikala kretsar, säger han.
Han säger att det var enklare för Säpo när hoten riktades mot en person, till exempel som vid Muhammedkarikatyrerna.
– Det är inte bara en person som de ska skydda utan nu är det massor med olika mål och då har Säpo och polisen mer begränsad kapacitet att göra något.
Det största hotet är ensamagerande som Säpo inte har koll på.
– När tankarna sprids i bredare kretsar så kan personer som inte finns på Säpos radar agera, vilket är enklare att lyckas med, säger Marco Nilsson.
.
Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan:
Jörgen Holmlund trodde att terrorhotnivån skulle höjas redan i slutet av juli, när Säpo-chefen Charlotte von Essen meddelade på en pressträff att en höjning var nära förestående. Han var därför inte förvånad över dagens besked.
– Men det markerar att nu är det en högre grad av allvar, säger han.
Han nämner att det visserligen inträffat attentatsförsök och attentat tidigare, inte minst terrordådet i Stockholm 2017 – men att dagens hotsituation sticker ut.
– Det är en systematik från stora delar av den islamska världen och särskilt de länder som kanske är mest potenta och huserar grupper som vill agera på det här sättet, säger han och tillägger:
– Det är unikt att Sverige har hamnat i den här situationen. Det finns andra samhällsproblem och hotbilder än detta, men den här är nog den absolut allvarligare och jag kan aldrig se att vi varit på den här nivån innan.
.
Evin Ismail, lektor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan:
– Det är inte förvånande givet hoten som kommit från olika islamistiska grupperingar och alla problemen efter koranbränningarna, säger hon om höjningen av terrorhotnivån.
För Sverige är det unikt att ta emot hot från en så bred front, enligt Ismail.
– Det är egentligen alla stora aktörer inom våldsbejakande islamism.
Hon säger att det är svårt att säga något om effekterna av en höjning, men vill se mer tydlighet och kommunikation från myndigheterna kring vad det är som gäller.
– Om jag ska spekulera lite kommer de möjligen att be om ökad vaksamhet. I går gick polisen till exempel ut och sade att man inte ska ha hörlurar på Stockholms kulturfestival och att man ska vara vaksam, säger hon och tillägger:
– Men det är ganska svårt att svara på vad "ökad vaksamhet" innebär. Jag hoppas att vi får mer konkreta råd från myndigheterna om hur de tycker att man ska agera.