Lastbilsattentatet i Berlin 2016. Attacken mot tidskriften Charlie Hebdo i Paris 2015 och de samordnade terrordåden i staden senare samma år. Terrorattacken på Drottninggatan i Stockholm 2017.
Under en tid drabbades Europa av många terrordåd – men på senare år har situationen förbättrats, säger Jan Oskar Engene, statsvetare vid universitetet i Bergen som skrivit en bok om terrorism i Europa.
– Bakgrunden till det är att kriget i Syrien på ett sätt har gått tillbaka och att västländer inte längre är i Afghanistan och Irak. Konflikterna där västländer var med var nog drivande för radikalisering, vilket både IS och al-Qaida utnyttjade i europeiska länder, säger han.
"Tyder på konkreta planer"
Just därför sticker den nuvarande situationen i Sverige ut, säger Jan Oskar Engene.
TT: Ur internationell synvinkel, hur allvarlig är situationen i Sverige nu?
– Det är svårt att säga utan att ha kännedom om den konkreta informationen som terrorhotbedömningen beror på. Men så vitt jag förstår så säger svenska myndigheter att de har avvärjt terrorattentat och det tyder på att det är konkreta planer, så det är nog ganska allvarligt, säger han.
Sveriges terrorhotnivå höjdes nyligen från tre till fyra på en femgradig skala. Även Danmark ligger på samma nivå. Flera andra europeiska länder, till exempel Norge och Storbritannien, ligger på en trea.
Svårt att jämföra
Men Jan Oskar Engene anser att man ska vara försiktig med att jämföra, eftersom olika länder kan använda sig av olika kriterier och metoder för att bedöma terrorhotet. Även när det gäller ett enskilt land kan det vara vanskligt att fästa allt för mycket uppmärksamhet vid terrorhotnivån, säger han.
– De är svåra att förhålla sig till för allmänheten. För en vanlig medborgare kan det vara svårt att förstå vad det innebär, vad betyder det att nivån ökar från tre till fyra?
TT: Tycker du att allmänheten inte ska tänka så mycket på det?
– Ja, terrorism är ju ett form av politiskt redskap som önskar att påverka folk. Så jag tänker att man kan ju välja att inte låta sig terroriseras. Att uppföra sig som vanligt kanske är ett sätt att stå upp emot denna typen av hot, säger Jan Oskar Engedal.