Falska rykten sprids efter höjd terrorhotnivå

Efter att Sveriges terrorhotnivå höjdes i torsdags började rykten om planerade dåd att spridas. Men dessa var falska. Och det finns saker att se upp med.
–Det är ett varningstecken om du behöver släktforska för att hitta källan, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation.

Att det spreds falska rykten när terrorhotnivån höjdes förvånar inte Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik. Bilden är från Malmöfestivalen.

Att det spreds falska rykten när terrorhotnivån höjdes förvånar inte Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik. Bilden är från Malmöfestivalen.

Foto: Johan Nilsson/TT

Terrorhot2023-08-21 06:30

Vid alla kriser uppstår rykten. Detta eftersom kriser skapar oro. Om det finns oklarheter har ryktena också extra bra grogrund, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet.

– Då vill människor själva fylla i luckorna av ovisshet. Det är inte alltid illvilja som gör att rykten uppstår utan folk försöker förstå vad som händer, säger han.

Den höjda terrorhotnivån mot Sverige passar perfekt in i ett sådant scenario, eftersom regeringen inte gick ut med exakt varför den höjdes. Strax efter höjningen spreds rykten om hot mot Malmöfestivalen och två gallerior i Stockholmsområdet – påståenden som alla var falska.

Så känner du igen ett falskt rykte

I kedjebrevet om hotet mot Stockholmsgalleriorna hänvisades det till att “frugans kusin jobbar på sos alarm”. I ett annat sms som spreds 2022, enligt Källkritikbyrån, hette det att "min kompis pappa jobbar på underrättelsetjänsten”.

Får du ett sms med sådana formuleringar bör du bli vaksam. Det är typiska kännetecken för en hörsägen, enligt Lars Nord. Formuleringen innebär att den som skickar vidare slipper ta ansvar, och det går heller inte att kontrollera ursprunget till uppgifterna.

– Det är ett varningstecken om du behöver släktforska för att hitta källan.

Desinformation

Vanligast är att människor drar igång rykten för att få uppmärksamhet eller berätta en spännande historia. Men det förekommer också att rykten skapas av främmande makt för att destabilisera ett land, så kallad desinformation.

– Det är en del av modern krigföring, att bryta ned demokratin och försvåra mobilisering genom att sprida falska uppgifter som kan verka trovärdiga och som får folk att tveka över vad som är rätt eller fel, säger Lars Nord.

Syftet är inte invasion, utan snarare att förändra politiken i landet så att den blir mer välvillig till den främmande makten. Som exempel tar Lars Nord upp hur Ryssland påverkade det amerikanska valet 2016, vilket kan ha bidragit till att Trump vann över Hillary Clinton.

Huruvida den senaste tidens rykten var desinformation eller påfund av enskilda kan Lars Nord inte svara på.

Fakta: Så kontrollerar du om rykten är sanna

Om du får ett sms om en dramatisk händelse är det bra att:

1) Stanna upp och reflektera – vem är avsändaren och hur tydligt är budskapet? Om både avsändaren och budskapet är diffust är det bra att dra öronen åt sig och inte sprida uppgiften vidare.

2) Gå in på lokaltidningens webb och eller annan media för att se om de har skrivit om det.

3) Om inte vanlig nyhetsmedia har skrivit om en dramatisk händelse kan du vara ganska säker på att den inte har inträffat.

Källa: Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mitt universitetet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!