Sedan tidigare kräver PTS att teleoperatörerna har reservkraft för en timme i tätorter och i fyra timmar i övriga landet. Men i ett pilotprojekt på Gotland vill myndigheten se till att det håller mycket längre än så.

– Gotland är geografiskt avgränsat och utmärkt som testobjekt. Det är också en särskilt strategiskt viktig plats ur ett totalförsvarsperspektiv, säger Ove Landberg, chef för enheten för robusthet vid PTS, till TT.

Ökad motståndskraft

Projektet ska vara färdigt under nästa år. Man ska även förstärka de fasta näten.

– De åtgärder vi genomför är ett led i vårt systematiska arbete att öka motståndskraft och uthållighet inom elektronisk kommunikation. Finns det ingen elförsörjning, blir det ingen elektronisk kommunikation, om man inte har en reservkälla, säger Landberg.

Projektet ämnar att se till att hela Gotland har fungerande täckning utomhus under ett strömavbrott. Det innebär att man kan behöva gå ut för att det ska fungera.

Planen är att man därefter ska vidta liknande åtgärder i hela landet. Exakt samma åtgärder kan man sannolikt inte genomföra, då det enligt Landberg blir för kostsamt.

– Vilken takt det sker i hänger ihop med vad vi får för anslag från vår uppdragsgivare regeringen, säger han.

Bidrag till operatören

Tekniskt fungerar det så att PTS betalar ut bidrag till de nätägande teleoperatörerna för att de ska säkra reservförsörjningen av el till mobilbasstationerna. I vissa fall äger operatören både masten och antennerna (eller annan teknikutrustning). I andra fall är det olika ägare.

Den första delen av projektet, som omfattade basstationer på Gotland där samma operatör ägt hela paketet, är redan klar. Det som ska genomföras under 2023 är den andra delen, då det är olika ägare av tekniken. Då går bidraget till ägaren av masten, vilket innebär att nyttan även tillfaller de andra operatörerna på platsen.