– Det känns fantastiskt bra, och nu känner jag mig helt tryggad att hela Norrbotniabanan ska byggas, säger Rickard Carstedt (S), ordförande i regionala utvecklingsnämnden i region Västerbotten.

Rickard Carstedt har fått olika besked om när första sträckan från Umeå till Skellefteå ska färdigställas, senaste budet var år 2030.

– Nu är Trafikverket tveksamma till att man når till Skellefteå 2030, men vi menar att man måste kunna skärpa det där något, år 2027-2028 bör banan vara i Skellefteå.

Även de kommuner som berörs av att nya stambanor för höghastighetståg planeras välkomnar satsningen. Regeringens plan är att först bygga tre delsträckor: Göteborg–Borås, Hässleholm–Lund och Ostlänken mellan Linköping och Järna.

Ulf Olsson (S), ordförande i Borås kommunstyrelse, ser positivt på dagens besked.

– Jag tycker att det känns väldigt bra, dels att det är en sådan pass kraftig ökning av resurserna till infrastruktur men också att man är tydlig med att man ska bygga nya stambanor som vi regionalt har kämpat för.

"De svarade tydligt på frågan"

Regeringens proposition om 799 miljarder kronor ska först till omröstning i riksdagen, sedan får Trafikverket i uppdrag att ta fram en nationell plan som ska bli färdig 2022. Först när den presenteras kommer konkreta besked om vad som kommer byggas och när.

Jönköping kommer kopplas samman med den nya stambanan först i ett senare skede när de tre delsträckorna byggts ihop, givet att utbyggnaden sker.

– Jag tycker att de svarade tydligt på frågan att arbetet ska verkställas med stambanan, att det är rimligt att arbetet kommer igång igen och att det ska utgå från de förhandlingar som är gjorda. Det är positiva besked, säger Ann-Marie Nilsson (C), som är ordförande i Jönköpings kommunstyrelse.

Stockholms regionråd oroad

Region Stockholm däremot hade velat se en tjugoprocentig ökning av infrastrukturbudgeten, likt den plan regeringen la fram, men att höghastighetstågen ska finansieras utanför statsbudgeten.

– De (höghastighetstågen) är med och trängs med alla andra satsningar som behöver göras och därför finns en stor risk att det finns för lite pengar till ny infrastruktur, säger Gustav Hemming (C), tillväxt och samhällsplaneringsråd, och fortsätter:

– Jag är känner en oro att det här är en budget som kommer att innebära att tendensen att Stockholmsregionen får mindre och mindre av infrastrukturinvesteringarna kommer att fortsätta.

Av de sammanlagt 799 miljarder kronorna som regeringen föreslår ska gå till att underhålla och utveckla vägar och järnvägar åren 2022–2033, är förslaget att 437 miljarder ska gå till nyinvesteringar i till exempel nya stambanor.