Trafiksignalen i Sverige fyller 95 Ă„r

Utan signalanordningar skulle det bli kaos i trafiken. Det insÄg vi redan under det tidiga 1900-talet nÀr de första trafikljusen sattes upp i Sverige. Men i framtiden kan de bli överflödiga.

Trafikljus har funnits i olika former sedan 1868. Vid Atlasgatan under S:t Eriksbron i Stockholm testas nya gatusignaler, troligtvis nÄgon gÄng pÄ 1930-talet.

Trafikljus har funnits i olika former sedan 1868. Vid Atlasgatan under S:t Eriksbron i Stockholm testas nya gatusignaler, troligtvis nÄgon gÄng pÄ 1930-talet.

Foto: Tekniska museets arkiv

Transporter2020-08-03 08:48

VÀrldens allra första trafikljus installerades utanför det brittiska parlamentet i London den 10 december 1868. Det bestod av en gaslykta med rött glas Ät tvÄ hÄll och grönt glas Ät de andra tvÄ. Lyktan roterades av en polisman.

Bara nÄgon mÄnad senare exploderade lyktan och försöket avbröts. Sedan dröjde det nÀstan 50 Är innan trafiksignaler Äter togs i bruk pÄ allvar, enligt National Geographic.

I Sverige började den första trafiksignalen anvĂ€ndas i januari 1925. Den fanns i korsningen Vasagatan–Kungsgatan i Stockholm. SignalvĂ€xlingen styrdes ocksĂ„ dĂ€r av en polisman pĂ„ plats.

Svensk standard

Till en början hade signalsystemet bara tvĂ„ huvudfaser, rött och grönt. Men ganska snart – pĂ„ 1930-talet – började man i stĂ€llet anvĂ€nda den sĂ„ kallade Stockholmsmetoden. Den innebar att man visade rött–gult respektive grönt–gult i mellanfaserna.

Stockholmsmetoden blev officiell svensk standard 1937 och Ă€ndrades först helt Ă„r 1999 till dagens Europaanpassade signalvĂ€xling utan grön–gult i mellanfasen.

Sedan dess har det hĂ€nt mycket. Nu finns det ungefĂ€r 600 olika anlĂ€ggningar med i runda tal 11 000 signallyktor enbart i Stockholm. Behovet av trafikreglering förĂ€ndras hela tiden i takt med hur trafiktrycket pĂ„ olika vĂ€gar och gator ökar och minskar.

Kommun och stat

Prem Huq Àr handlÀggare pÄ SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Han arbetar bland annat med att stödja kommunerna i frÄgor som rör trafikljus. Han förklarar att det Àr vÀghÄllaren som bestÀmmer om och var trafikljusen ska sÀttas upp. AlltsÄ kommunerna sjÀlva. PÄ statliga vÀgar Àr det Trafikverkets ansvar.

– Det Ă€r viktigt att trafikljusens signalscheman Ă€r optimala. Det ska vara rött, gult respektive grönt bara sĂ„ lĂ€nge det behövs. Annars blir acceptansen frĂ„n trafikanterna lĂ€gre. De större kommunerna har egna experter som sköter detta, medan andra tar hjĂ€lp av konsulter eller entreprenörer, sĂ€ger Prem Huq.

LĂ€ngre vĂ€ntetider kan ha orsaker man inte alltid ser som trafikant. Trafikljuset kan till exempel vara lĂ€nkat till en rad andra ljus. Samordningen Ă€r viktig för att fĂ„ flyt och en ”grön vĂ„g”.

Framtiden dÄ? DÄ skulle trafikljusen kunna vara ett minne blott. Men det bygger pÄ att vi har sjÀlvkörande bilar med en rad sensorer som kommunicerar med varandra och gör att vi inte behöver stanna och vÀnta vid korsningar.

Köra eller stanna?

+ Som trafikant ska du i första hand lyda polisens tecken. I andra hand trafiksignalerna.

+ Finns det ingen trafiksignal ger vÀgmÀrken företrÀde.

+ I övrigt Àr det högerregeln som gÀller.

+ Att bli stĂ„ende lĂ€nge vid rött ljus kan fresta pĂ„ och det Ă€r lĂ€tt att tro att nĂ„got har blivit fel. DĂ„ ökar Ă€ven benĂ€genheten att köra mot rött. Men gör inte det – straffet kan bli indraget körkort.


Allt fler trafikljus

+ Man ville förbÀttra framkomligheten och dÀrför började trafiksignaler anvÀndas för snart 100 Är sedan. Innan dess hade polisen hjÀlp av semaforer med texten kör respektive stanna.

+ I Stockholm sattes de första upp 1925 och 1926 fick Ă€ven GĂ€vle sitt första trafikljus. Det fanns i korsningen Nygatan–Stora Esplanadgatan och blinkade gult Ă„t alla hĂ„ll. Det fungerade som ett rundningsmĂ€rke för bilar, cyklar och hĂ€stskjutsar, enligt Arbetarbladet.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!