– Det är inte bara det här med att du kommer till en plats. Det ska vara en berättelse där man inte har hela sanningen och det tror jag lockar, säger Thomas Blom, professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet.
Redan på 1990-talet myntade han begreppet morbidturism, ett fenomen där turister besöker olycksplatser, mordplatser eller gravar. Ofta handlar det om enskilda personer som har förolyckats och inte sällan finns konspirationsteorier kring dödsfallet.
Morbidturism innefattar även fiktiva berättelser. Det kan till exempel handla om att gå i deckarförfattares fotspår, delta i spökvandringar eller övernatta i hemsökta prästgårdar.
Vykort från olycksplats
Thomas Bloms intresse för ämnet väcktes under ett kafébesök vid Tjörnbron. Han reagerade då på att man sålde vykort med motiv från Tjörnbroolyckan 1980, där åtta bilister dog.
Något år senare besökte han John F Kennedys grav på Arlingtonkyrkogården i Washington i USA där man bland annat kunde köpa ett nytryck av tidningen som kom ut dagen efter mordet.
– Jag började märka att man bygger en affärsverksamhet kring ond, bråd död. När man tittar i backspegeln är inte det här något nytt. Lenin har till exempel legat i sitt mausoleum sedan han avled 1924 och det är än i dag ett av Moskvas största besöksmål, säger han.
Kyrkogård säljer kändiskarta
Till skillnad från traditionell turism som bygger upp attraktioner, handlar morbidturism ofta om att skapa en spännande berättelse kring en plats, för att på så sätt locka besökare och tjäna pengar.
– Mycket av det man tittar på är ju gratis, men när folk är på plats går man på restaurang, bor på hotell, tankar bilen och köper souvenirer. Det är där som kommersen kommer in.
Runt om i världen finns mängder av exempel på turism som fokuserar på kända personers död, däribland Elvis Presleys hus Graceland i Memphis och Jim Morrisons grav på Père Lachaise-kyrkogården i Paris.
– På kyrkogården kan man köpa en kändiskarta med nummer över gravarna. När jag var där sprang folk som om det vore orientering.
Handlar om berättelsen
Även på närmare håll finns exempel på platser där döden står i fokus. Många Stockholmsbesökare har säkerligen stannat till vid Olof Palmes minnesmärke på Sveavägen eller strosat förbi Greta Garbos grav på Skogskyrkogården.
Inbitna hårdrockare har kanske till och med besökt minnesplatsen för Cliff Burton i småländska Dörarp. Metallica-basisten omkom i en trafikolycka 1986 och på årsdagen den 27 september samlas fansen för att hedra honom.
I Sverige finns dock inte samma kommers kring enskilda personers död, utan berättelserna och det fiktiva står mer i fokus, menar Thomas Blom. Ofta handlar det om mystiska platser, som Falks grav i Hökensås vid Vätterns västra strand.
Enligt historien dömdes Jonas Falk till avrättning genom halshuggning för ett postrån och mord på 1850-talet. Han begravdes sedan i skogen under ett järnkors.
– När man kommer dit ser man att det alltid är färska blommor vid graven och det är ingen som vet hur blommorna kommer dit.
"En säker spänning"
En anledning till att vi lockas av platser med en mörk historia är att vi vill krydda den trygga vardagen, enligt Thomas Blom. Han drar paralleller till att vi gärna ser på deckare eller skräckfilm – men kan stänga av teven om det blir för obehagligt.
– Det är en form av säker spänning. Om vi åker till en plats där det har skett ett mord eller något annat hemskt, så kommer du dit som observatör och sedan åker du hem. Du behöver inte engagera dig så djupt i det, säger han och fortsätter:
– Människor som bor i områden där det pågår krig och andra hemskheter varje dag söker sig sannolikt inte till den här typen av besöksmål.
Lockar allt fler
Genom åren har Thomas Blom sett hur platser som kopplas till mystik och död lockar allt fler besökare. Spökvandringar och turer i deckarförfattares fotspår har exempelvis växt fram under senare tid.
– Vi lever ändå, trots det som har varit det senaste året, i en ganska trygg och säker värld och då vill vi ha den här lilla kryddan.
Thomas Blom tror också att sociala medier har fått intresset för mystiska platser att växa. Han berättar om hur en prästgård i värmländska Charlottenberg blev fullbokad av ungdomar som ville övernatta efter att den uppmärksammats i sociala medier.
– De som driver gården behöver inte göra ett dugg. Det är gästerna som är med och marknadsför, bygger berättelsen och skrämmer upp varandra.
"Gått över gränsen"
Men finns det egentligen någon gräns för var man kan turista? Thomas Blom tycker att det alltid bör tas hänsyn till om eventuella anhöriga finns kvar i livet och om enskilda personer riskerar att pekas ut.
– Spökvandringar och övernattningar på gamla prästgårdar är en annan dimension. Att slå mynt av att personer har blivit mördade och hela den tragiken bakom, där tycker jag att man i många fall har gått över gränsen ganska rejält.
Personligen anser han att den etiska gränsen passerades när prinsessan Dianas bror öppnade ett besökscenter knappt ett år efter att hon omkommit i bilolyckan i Paris 1997.
Ett annat exempel är när personer åkte till Knutby för att fotografera kort efter de uppmärksammade morden 2004. Där handlade det dock snarare om människors omedvetenhet, än om ekonomiska intressen, menar han.
– Ibland finns inte någon producent som bygger upp det här, utan det är konsumenterna som styr. Med Knutby till exempel fanns det inte någon som ville att det skulle komma massa turister och fota.
