Unicef: Risk människor tröttnar på att ge

Aldrig tidigare har de humanitära behoven för barn varit större än under 2023, enligt Unicef. Jordbävningen sker därmed i en kritisk tid.
–Det finns en risk att människor är trötta på att ge, säger Petter Gustafsson på FN-organet.

En lärare i Indien målar plakat till stöd för de drabbade i Turkiet och Syrien.

En lärare i Indien målar plakat till stöd för de drabbade i Turkiet och Syrien.

Foto: Rajanish Kakade/AP/TT

Turkiet2023-02-07 13:43

Hjälporganisationer har snabbt ändrat informationen på sina hemsidor för att försöka få människor att skänka pengar till Turkiet och Syrien.

Hos FN-organet Unicef har man en generell katastroffond och en katastrofinsamling sedan tidigare för Syrien.

Röda korset har sedan i morse öppnat en särskild bössa till de drabbade av jordbävningen.

För den som vill hjälpa till är bidrag i form av pengar det bästa sättet, säger Malin Barnö, marknadschef på organisationen.

– Det kommer att behövas enorma pengar för att hjälpa de som har drabbats och i själva återuppbyggnadsarbetet, säger hon.

Röda korset har en lokal organisation på plats som är tränad för jordbävningsscenarier samt volontärer och räddningsteam som kan ge sjukvård, dela ut mat, vatten och filtar.

Fältkontor i Turkiet

FN-organisationen har ett fältkontor i Gaziantep i södra Turkiet, inte långt från jordbävningens epicentrum. Man är också på plats sedan tidigare i nordvästra Syrien och kan därmed agera snabbt när människors bidrag kommer in, säger Petter Gustafsson, pressekreterare på Unicef.

– Det är direkt livräddande insatser för barn både på kort och lång sikt. Ofta är det fler barn som dör efter katastrofer, som i sjukdomar och av brist på rent vatten.

– Vi arbetar med att reparera vattensystem, se till så att barn får traumabehandling och på sikt att barn ska kunna gå i skolan, säger han.

När kriget i Ukraina bröt ut den 24 februari förra året ville många skänka ett bidrag till barnfonden. Hundratals miljoner samlades in fram till årsskiftet i Sverige. Röda korset drog in 500 miljoner kronor, vilket är i nivå med tsunamin 2004. Bara då drog organisationen in 550 miljoner kronor på en månad.

– Den mediala uppmärksamheten är mest avgörande. Men också att människor känner för de som drabbas, att man får en personlig kontakt och ett medmänskligt engagemang, säger Malin Barnö.

Varken hon eller Petter Gustafsson vill svara på hur de ser på den svenska regeringens humanitära bistånd till jordbävningsinsatsen, som i skrivande stund uppgår till sju miljoner kronor.

– Alla bidrag är viktiga, säger hon.

Många konflikter

Samtidigt är behoven av humanitär hjälp väldigt stora just nu. Över 5 000 människor har bekräftats döda i Turkiet och Syrien. Människor fortsätter att dödas av den ryska krigsmakten. 24 miljoner människor är i behöv av nödhjälp i Jemen. Inbördeskriget i Syrien. Konflikten i Tigray i Etiopien. Bara för att nämna några.

– Aldrig tidigare i modern tid så har de humanitära behoven varit större för barn än under 2023, vilket är väldigt dystert, säger Gustafsson.

Risken finns att människor tröttnar på krig och katastrofer och inte vill skänka i samma utsträckning.

– Det finns väl en risk när det är så många katastrofer på samma gång, just att viljan att ge kanske minskar. Att människor blir trötta på att ge. Det är en oro vi ser. För behoven är större än någonsin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!