Tillsammans med flera andra läkare och sjuksköterskor på Karolinska institutets nyetablerade centrum för hälsokriser är Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin, redo att bege sig till Ukraina för att på Världshälsoorganisationens uppdrag genomföra så kallade masskadeövningar på ett flertal sjukhus. Det handlar kort sagt om att stärka omhändertagandet av skadade och traumasystemet i landet.

Men utvecklingen de senaste dygnen gör dock allt osäkert.

– Nu vet vi inte vad som händer, men det är ju mer aktuellt än någonsin att ha uppdaterade och fungerande så kallade "masskadeplaner" så att vården klarar av att hantera många skadade samtidigt, säger han.

"Måste öva"

En krigssituation innebär enorma påfrestningar på hälsosystemet i ett land, säger von Schreeb som arbetat världen runt i katastrofdrabbade länder.

– Det är viktigt att maskineriet fungerar. När man inte är van vid att ta hand om många skadade personer samtidigt så blir det lätt kaos. Det krävs snabba beslut och prioriteringar och man måste se till att flödet från skadeplats till operation går snabbt utan fördröjning, säger han och fortsätter:

– Det är stor skillnad mellan att hantera enstaka skadade jämfört med masskador när hundratal snabbt behöver vård. Det handlar om medicinska avvägningar, vilka som kan räddas och vilka som måste vänta. För det krävs färdigheter som måste övas.

Det man konkret gör vid en sådan här övning är att man "stresstestar" systemet. Det kan bland annat handla om att tvinga personal att fatta snabba beslut.

– Rätt snabbt framkommer det var problemen är, är det personalbrist, blod som saknas eller tar det för lång tid med transporter eller skickas för många till röntgen i stället för direkt till operation? När flaskhalsarna upptäckts kan sjukhusen lägga sin energi på att åtgärda dem, säger Johan von Schreeb.

"En stark vilja"

Enligt von Schreeb är personalen inom sjukvården i Ukraina välutbildad och det finns även gott om personal. Så ser det inte alltid ut i konfliktområden han har åkt till.

– Det finns även en stark vilja hos personalen och det är det vi väldigt ofta ser i sådana här kriser. När det är akuta kriser som varar kortare tid, exempelvis som vid terrordådet på Drottninggatan i Stockholm så hade man för mycket personal. Alla slöt upp för att arbeta. I dagsläget är inte personal, kirurger eller sjuksköterskor det stora problemet.

Däremot finns det andra stora utmaningar i Ukraina.

– I Ukraina vet vi att den prehospitala vården, det vill säga den vård som sker utanför sjukhusen, är ganska fragmenterad och inte så väl utbyggd. Det är en väldigt dålig samordning mellan sjukhusen och den prehospitala delen. Där finns en svaghet i systemet och det är sådana saker som var tanken att vi skulle jobba med och stärka upp, berättar han.

Behövs neutral part

I nuläget är det svårt att veta exakt vad som kommer att bli viktigt att hjälpa Ukraina med när det kommer till sjukvården. Blir det en långvarig kris kan saker som sjukvårdsmateriel och hjälp med samordning bli viktiga inslag att bidra med för omvärlden.

En så pass politiserad situation likt den i Ukraina med många aktörer inblandade är i sig också en enorm utmaning, betonar von Schreeb.

– På sikt behövs samordning av den internationella hjälpen och hjälp från humanitära aktörer som är oberoende, opartiska och neutrala att bistå då det finns så många olika intressen.

– Dessutom måste tillgången till vård för vanliga åkommor säkras, erfarenheten från andra kriser visar på att det ofta blir problem, när all energi läggs på skadade så hamnar vården för exempelvis gravida och diabetespatienter lätt i skuggan, säger Johan von Schreeb.