Enligt Migrationsverkets huvudscenario kan omkring 76 000 ukrainare komma att söka skydd i Sverige fram till halvårsskiftet.
Landets kommuner försöker nu på kort tid få fram så många sängplatser det bara går för att kunna ge människor åtminstone tak över huvudet. Enligt en första inventering som gjorts av länsstyrelserna har kommunerna drygt 14 000 boendeplatser att erbjuda om behovet finns.
– I nuläget har vi kapacitet för drygt 100 personer och då handlar det om sängplatser, sängkläder, möjlighet att ge mat och så vidare. Det är kommunens gymnastiksalar som vi tänker använda oss av, men det här är ett evakueringsboende och där räknar vi att kunna ha människor i upp till tolv dagar, berättar Ola Jonsson som är säkerhetssamordnare i Storumans kommun.
Skalar upp
Kommunen ingår i prioriteringsgrupp 3, vilket innebär att andra kommuner i första hand kommer ta emot flyktingar från Ukraina. Men Storuman förbereder sig och på lite längre sikt kan man få fram drygt 500 platser.
– Det är inte säkert att det kommer människor hit. Men vi har fått upp en krisorganisation och tar in olika funktioner. Vi kollar exempelvis med integrationsverksamheten vad vi kan behöva där och vad skolan kan erbjuda för verksamhet om barn blir kvar en längre period, säger Ola Jonsson.
I Laholms kommun tog man på fredagen emot 45 personer från Ukraina. Kommunen skalar just nu upp efterhand.
– Man får tak över huvudet och inväntar tid för att kunna registrera sig hos Migrationsverket. När man är registrerad hos Migrationsverket så vet vi inte om de kommer att komma tillbaka till boendet eller om Migrationsverket har boenden som de kan bosätta dem i. Det vet varken Migrationsverket eller vi, säger Marie Olsson som är verksamhetschef i Laholms kommun.
Mycket som är oklart
Precis som Storuman har Osby kommun inte tagit emot några flyktingar från Ukraina än. Men ett flertal platser står redo när samtalet kommer.
I Osby räknar man med att kunna öppna idrottshallar om behovet finns och då kunna husera runt 500 personer.
– Den stora utmaningen där är egentligen att hitta madrasser, säger Kim Olsen som är säkerhetschef i kommunen.
Totalt hade drygt 14 000 ukrainska medborgare ansökt om skydd i Sverige sedan den ryska invasionen inleddes den 24 februari till och med den 17 mars, enligt siffror från Migrationsverket.
En av de stora utmaningarna för kommunerna är att man inte vet hur många människor man kan behöva ta emot. Men behövs det boende snabbt så finns möjligheten att skala upp i stora volymer, menar Helena Björkman, kommunchef i Bollnäs.
– Vi kan få fram många platser under förutsättning att man får fram inventarier, som sängar och sängkläder.
"Mental beredskap"
En hel del lärdomar har gjorts efter flyktingkrisen 2015. Flera kommuner uppger att det finns en erfarenhet att delvis luta sig emot.
– Det som jag tycker man tagit med sig är att det kan bli en förändring med kort varsel. Det finns en mental beredskap för att ställa om, säger Marie Olsson, verksamhetschef i Laholms kommun.
Många kommuner märker även av ett stort engagemang från civilsamhället: privatpersoner, företag, föreningar – många vill på olika sätt bidra.
– Jättemånga vill ställa upp och hjälpa, man erbjuder boende, sängar, språkhjälp och kläder. För att vara en glesbygdskommun i Norrland är det ett väldigt pådrag, säger Ola Jonsson i Storumans kommun.