Coronapandemin är inte över, men när restriktionerna slopades den 9 februari var det nog många som kände att vi åtminstone var på väg mot ljusare tider, en vår och sommar mindre präglad av ett virus.

Sedan kom ett krig, i Europa.

Händelseutvecklingen har varit snabb, tonläget är högt och bilderna på människor som flyr är många. Att då känna saker som oro, rädsla eller ledsamhet är inte konstigt – och även helt okej, framhåller Hanna Sahlin, psykolog och studierektor på psykoterapeutprogrammet vid Karolinska institutet.

– Oron får finnas med som en del av livet. Det är varken farligt eller viktigt att oroa sig, men det är naturligt att man är orolig, säger hon.

– Vår hjärna är gjord för att larma om sådant som kan hota vår överlevnad och kommer därför att prioritera tankar om rädsla eller hot.

Utom vår kontroll

Försök inte stänga av din oro – det går inte, menar Hanna Sahlin. Finns oron där så behöver vi förhålla oss till den.

– Vi kan som samhälle ha en massa positiva föreställningar om oro och de kan göra att vi fastnar i oro på ett sätt som vi tror är hjälpsamt för oss själva och för vår omgivning, men så är det inte. Att oroa sig hjälper inte någon, säger hon och fortsätter:

– Vi kan tyvärr inte kontrollera det som händer i Ukraina men vi kan kontrollera hur vi väljer att agera utifrån det.

Så vad ska man då göra för att dämpa den eventuella oro man känner? Det enkla svaret är: Gör något annat.

– Det är okej att ta en paus från kriget, från nyheterna, från sociala medier, säger Rakel Eklund, specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och forskare vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala universitet.

Sätt ord på känslor

Det kan handla om något så enkelt som att ta en promenad, lyssna på musik – eller ringa en vän. Känner man sig orolig är det viktigt att inte vara ensam med sina tankar.

– Då får man kanske också hjälp att sätta ord på sina tankar och dela bördan med någon. Att våga dela sina tankar och känslor och sätta ord på dem: "Det här känns läskigt" eller "Blir det krig?", "Ska jag vara rädd?" Det är så lätt att ens tankar och känslor blir större än vad verkligheten är, säger Rakel Eklund.

Det kan det också vara bra att göra upp en plan med sig själv om hur mycket nyheter man ska konsumera – och när. Att ta del av nyheter är viktigt, påpekar Rakel Eklund. Det gäller dock att hitta en balans mellan oron och vardagen.

– Oron kommer ofta när man scrollar, läser och tittar. Då blir man påmind om den, när en notis dyker upp eller när någon delar ett klipp i sociala medier. Det är helt okej att vara orolig i en orolig tid, men se till att bryta mönstret.

Gör roliga saker

Om man börjar känna sig spänd, kanske får sömnsvårigheter eller har svårt att koncentrera sig är det ett varningsklocka. Det är helt enkelt kroppens sätt att säga att det dags att göra något annat, säger Hanna Sahlin.

– Det handlar om att inte konsumera information på bekostad av all vår sinnesfrid.

Hur mår vi då efter två av pandemi och nu ett krig i vår närhet? Det är svårt att svara på och människor påverkas olika av kriser.

– Det är inte konstigt att vi är trötta, att vi är utmattade. Vi såg fram emot en pandemifri vår och så kom det ett krig. Det är klart att vi bryter ihop och känner: Jag orkar inte mer, säger Rakel Eklund.

Enligt henne är däremot människan ganska robust och många saker klarar vi av genom att hjälpas åt, som exempelvis under pandemin.

– Vi klarar det genom att vara med varandra, ha rutiner och göra något som är kul. Det är okej att göra något som är kul även fast världen är hemsk – det får man inte glömma. Vi måste fylla på med positiva saker, säger Rakel Eklund.