Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år är totalförsvarspliktiga.

– Det innebär att vi alla tillsammans efter bästa förmåga ska kunna bidra till totalförsvaret. Det kan ske på olika sätt, antingen att man är inskriven i ett krigsförband och deltar i väpnad strid eller att man är krigsplacerad av sin arbetsgivare, förklarar Christina Malm, generaldirektör för Plikt- och prövningsverket.

Inom lagen om totalförsvarsplikt finns tre olika former för hur man kan tjänstgöra med plikt – värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Den enda av dem som är aktiverad nu är värnplikten.

– Det är de ungdomar som har mönstrat och skrivits in till grundutbildning med värnplikt.

Höjd beredskap

Civilplikten beskriver Christina Malm som ett syskon till värnplikten.

– Där syftar utbildningen till att man har identifierat typer av civila befattningar som kan vara viktiga i händelse av höjd beredskap. Den användes förr bland annat för att utbilda kraftledningsreparatörer, ammunitionsröjare och brandmän.

Den tredje formen är allmän tjänsteplikt. Den kan bara aktiveras om regeringen fattat beslut om höjd beredskap.

– Då är det så att vi är i ett väldigt svårt läge, att det råder krigsfara.

Allmän tjänsteplikt innebär inte att alla mellan 16 och 70 kommer att kvittera ut vapen för att försvara Sverige.

– Det kommer aldrig vara aktuellt att någon som inte gjort en grundutbildning med värnplikt i Försvarsmakten eller annan militär utbildning skulle bli tvungen att delta i väpnad strid. Det kommer aldrig att ske, understryker Christina Malm.

De som omfattas av allmän tjänsteplikt och inte är krigsplacerade förväntas i stället fortsätta gå till jobbet som vanligt.

– Min bedömning är att de allra flesta som inte har en krigsplacering kommer att göra sin plikt genom att fortsätta gå till sitt ordinarie arbete och på så sätt hjälpa till att upprätthålla samhällets funktioner. Det är jätteviktigt.

Många krigsplacerade

I dag är cirka 250 000 personer i Sverige krigsplacerade. Det är bland annat personalen på 35 myndigheter och alla länsstyrelser, samt Försvarsmaktens krigsorganisation. Flera kommuner och regioner arbetar just nu med hur krigsplacering av deras personal ska se ut.

Hur vet man att man är krigsplacerad? Det är arbetsgivaren som fattar beslut krigsplacering så det enklaste är att fråga sin arbetsgivare. De som är värnpliktiga har fått sin krigsplacering av Plikt- och prövningsverket.

– Det är den som är krigsplacerad med stöd av anställningsavtalet som om det skulle bli allmän tjänsteplikt blir skyldig att infinna sig på arbetet, säger Christina Malm.

Om man är krigsplacerad får man inte lämna landet, eller ens byta jobb eller avbryta sin anställning vid höjd beredskap.

– Om du inte är krigsplacerad någonstans kan du ändå bli ianspråktagen av totalförsvaret genom den allmänna tjänsteplikten. Du kan då få en uppgift eller arbete som du är skyldig att utföra enligt lagen om totalförsvarsplikt.

Alla är ansvariga

Tanken med att lagen är utformad som den är att vi alla är ansvariga för att Sverige ska fungera i en krigssituation, förklarar Christina Malm.

– Hela tanken med lagstiftningen är att det bara är vi själva som kan försvara vårt eget land. Det första man säger i lagen om totalförsvarsplikt är att totalförsvaret är en angelägenhet för hela befolkningen annars kommer vi inte att klara det.

– Vi har ett fantastiskt land som erbjuder många friheter, många rättigheter och många möjligheter. Då är det faktiskt så att när det blir ett försämrat läge har medborgaren också vissa skyldigheter.