Massflyktsdirektivet ("temporary protection directive") är en skyddsmekanism som tillkom efter kriget i Kosovo 1999. Det ger flyende från ett krigsdrabbat område tillfälligt uppehållstillstånd och vissa rättigheter, till arbete exempelvis, som blir lika i alla EU-länder.
Med direktivet ålägger EU medlemsländerna att ta emot flyktingar. Det krävs ett förslag av EU-kommissionen för att bli verklighet – vilket hittills aldrig skett.
– I mina ögon är det nu lämpligt att aktivera direktivet, sade EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson på väg in till mötet med migrationsministrarna för att presentera en "solidaritetsplattform".
Kvoter känsligt
Men något beslut blev det inte på söndagen när ministrarna diskuterade möjligheten att aktivera massflyktsdirektivet, vilket var så nära man kom den känsliga frågan om flyktingkvoter.
– Det var ett antal länder som lyfte fram direktivet och (det franska) ordförandeskapet och kommissionen ska arbeta vidare med det till vårt nästa möte på torsdag, sade Anders Ygeman på söndagskvällen.
– De länder som är närmast berörda är kanske de som var minst entusiastiska över att få det här direktivet på plats.
Anders Ygeman påpekar också det speciella i att länder som tidigare varit emot solidarisk flyktingfördelning nu fått ett annat perspektiv, som Ukrainas grannar Polen och Ungern.
Bindande avtal
Vid migrationsministermötet på torsdag fortsätter även diskussionen om asyl- och migrationspakten.
– Den svenska hållningen är att vi behöver få på plats en juridiskt bindande omfördelningsmekanism, säger Anders Ygeman.
– Sverige är berett att ta sin andel. I dag tar vi emot flyktingar i förhållande till vår befolkning och ekonomi, ungefär tre procent av flyktingarna i EU.
På söndagen tog ministrarna också upp frågor om internflyktingar i Ukraina och hur hjälp till angränsade icke-EU-landet Moldavien ska hanteras.
En annan oro gäller situationen för tredjelandsmedborgare i Ukraina, till exempel studenter, som inte omfattas inte av den viseringsfrihet som ukrainare åtnjuter.
Miljoner flyende
Anders Ygeman hoppades att mötet med ministerkollegorna skulle utmynna i en solidaritetsförklaring med Ukraina. Han tycker att det blev så:
– Alla länder är beredda att ställa upp både när det gäller migranter och praktisk hjälp.
På frågan om EU:s beredskap inför en flyktingvåg svarar Ylva Johansson:
– Vi står väl rustade, men det är en väldigt allvarlig situation.
– Jag är stolt över hur europeiska medborgare vid gränsen visar konkret solidaritet med ukrainare som flyr från det här fruktansvärt aggressiva kriget.
Hittills har långt över 300 000 människor flytt till EU från Ukraina. Ylva Johansson räknar med att många fler kommer.
– Det är väldigt svårt att gissa hur många, men jag tror att vi ska vara beredda på miljoner, säger hon till CNN.