Förutom vittnesmål från civila och journalister på plats kan man nu ta del av förhärjningen av Butja genom fotografier. Lik som legat på stadens gator i veckor, raserade byggnader och förtvivlade civila.
– Även om vi inte tittar på bilden längre kan vi väcka upp den mentalt och på så sätt blir det svårare att frigöra sig från den än text, säger Pär-Anders Granhag, docent och professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
Angela Ahola, doktor i psykologi, menar också att bilder har en djupare påverkan än text och jämför bildernas förstärkning av våra känslor med bilder i brottsutredningar.
– De får oss att bli argare på förövaren och tycka mer synd om offret eller offren, säger Ahola.
Ett "fredsskadat" Sverige
På en samhällsnivå pratar vi ibland om att Sverige är "fredsskadat", ett begrepp som David Bergman, officer och doktor i psykologi, menar är användbart här. Det är av stor vikt att vi alla tar del av bilder från krig, säger han.
– De bilder vi ser, det är så krig och civilt lidande i krig ser ut, punkt. Ibland är vi väldigt skyddade i den värld vi lever, säger Bergman.
Det vore oansvarigt att säga att det är "bra" för människor att ta del av bilderna från Butja, fortsätter Bergman, men det kan vara nyttigt.
– Vi behöver ta del av det för att förstå vad det är som händer i världen och för att kunna förstå det fullt ut måste vi också diskutera det och våga ta upp frågan. Att fjärma sig från det är inget godtagbart alternativ, säger han.
Bilderna påverkar brett
Bilder på det civila lidandet i krig visas inte bara i nyhetssändningar och tidningar i dag, vi möts även av dem i sociala medier.
– Att dela en bild går snabbt och det kostar oss ingen tid att titta på den, så det får mycket snabbare spridning än om det hade varit en beskrivning i text, säger Pär-Anders Granhag.
Enligt David Bergman kan bilderna få stor effekt, inte bara på privatpersoners känsloliv.
– Det kan påverka både opinionen men också beslutsfattare. Vi ska aldrig glömma att våra politiska ledare och militära chefer ju också är människor och hur de tar till sig och kan knyta an till vad som händer är avgörande för hur de fattar beslut, säger han.
"Råder alla att diskutera"
Enligt Pär-Anders Granhag finns ingen allmängiltig strategi för utomstående att hantera bilderna i krigsrapporteringen, vi reagerar olika beroende på tidigare erfarenheter.
– En del vill berätta för andra, få en chans att prata av sig och höra andras reaktioner. Andra vill inte göra detta och försöker att inte tänka på det eftersom det kan väcka andra obehagliga minnen, säger han.
Vissa kan känna en tvångsmässig dragning till att se bilderna för att få ökad förståelse för situationen, så kallat, "morbid curiosity", säger Angela Ahola.
– Man ska vara försiktig och medveten om att vi kommer att påverkas av de här fruktansvärda bilderna, säger hon.
David Bergman vill råda alla att diskutera rapporteringen.
– Ta upp det på arbetsplatserna, diskutera det i hemmet och med barn också, utifrån olika förutsättningar, säger han. Men, fortsätter Bergman, till en viss gräns:
– Jag gör ingen nytta om jag försöker ta hela världens börda på mina axlar. Jag får också koppla bort det i vissa stunder om jag känner att det blir för mycket.