Migrationsverket förbereder 30 000 boendeplatser i hela Sverige för att ta emot dem som flyr kriget i Ukraina. Flyktingkrisen beskrivs som den värsta i Europa sedan andra världskriget.
Många av de ukrainska flyktingarna kommer att vilja lära sig svenska för att kunna ta sig runt i samhället, men ukrainare som vill lära sig svenska möts av hindret att det saknas en ukrainsk-svensk ordbok, enligt Thomas Rosén, lektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.
– I Ukraina finns det ungefär 200 studenter som studerar svenska, och i Sverige omkring 50 studenter som studerar ukrainska. När studenterna behöver slå upp ord använder de sig ofta av ordlistor på andra språk som finns på nätet, vanligtvis ukrainsk-engelska och engelsk-ukrainska. Problemet är att kvaliteten kan variera, säger Rosén.
Försenat av kriget
Rosén arbetar tillsammans med två kollegor i Ukraina och en i Georgien för att ta fram de första svensk-ukrainska och ukrainsk-svenska ordböckerna. Projektet skulle ha inletts i samband med att kriget bröt ut, men har nu försenats.
– Vi befinner oss i uppstartsskedet. Vi fick pengar omedelbart före jul, och jag skulle ha åkt ner till Ukraina för att ha en konferens med mina övriga projektdeltagare och sparka i gång detta, men det går inte av uppenbara skäl. Först avrådde UD från resor till Ukraina och sedan bröt kriget ut. Mina projektkollegor befinner sig på flykt och på okänd ort, vi kan inte göra någonting alls just nu, säger han.
Vanligaste orden
Trots kriget räknar Thomas Rosén med att kunna färdigställa två basversioner av ordböckerna om ungefär ett och ett halvt år, innehållandes en grundplåt med de vanligaste orden som sedan successivt byggs ut. Ordböckerna ska vara nätbaserade för att lätt kunna nå dem med hjälp av en dator eller telefon.
– Jag hoppas att åtminstone en av projektdeltagarna ska kunna komma till Sverige inom några dagar. Planen är att då fortsätta arbetet i Sverige, säger han.