Medan Sveriges och Finlands Natoansökan har stött på patrull i Turkiet var det precis tvärtom i Estland.

Estlands statsminister hoppas dock att även Turkiets motstånd ska gå att lösa relativt snabbt.

– Vi är 30 länder i Nato och vissa behöver lite mer tid. Vi har haft tid att fundera på ett svenskt och finskt medlemskap och för oss är det väldigt tydligt. Men det är inte lika tydligt för våra södra allierade, säger Kaja Kallas till bland andra TT.

– De kommer till slut att landa där, men de behöver diskussionerna och förhoppningsvis säger de ja till slut.

Kaja Kallas var på tisdagen på ett sedan länge inplanerat besök i Göteborg, för att bland annat prata näringslivsfrågor. Men i en intervju med svenska journalister efteråt kretsade det mesta kring Nato och kriget i Ukraina.

Så lär det bli även när hon på onsdagen träffar statsministerkollegan Magdalena Andersson i Stockholm.

– Vi har erfarenheten av att gå med i Nato och kanske kan dela med oss av processen och de hinder som kan ligga i vägen, säger Kaja Kallas.

– Ett råd är definitivt att höja försvarsutgifterna till två procent (av BNP). Vi ligger på 2,5 procent nu, men det kommer att bli högre de kommande åren. Det är viktigt, att alla arméer är starka tillsammans.

Oklar tidsplan

Estland gick med i Nato 2004, ett medlemskap som Kaja Kallas far, dåvarande statsministern Siim Kallas, var med och förhandlade fram.

Men det var en helt annan process, konstaterar hon.

– Vår situation var annorlunda, vi jobbade med två processer samtidigt, Nato och EU. När en dörr stängdes, öppnades en annan, så vi tog det steg för steg. Det tog oss sju år att komma dit, så jag tror att det går mycket snabbare för Sverige, säger Kaja Kallas.

Enligt Kaja Kallas är målet fortfarande att Sveriges och Finlands ansökningsprocess ska kunna vara färdig till Natos toppmöte i Madrid i slutet av juni.

Men om det blir så återstår att se.

– Det är väldigt svårt att säga. Målet är att ha allt klart till Madridmötet, men det beror på förhandlingarna, hur kraven ser ut och vilket manöverutrymme det finns, säger hon.

"Ser samma mönster"

Den estländska statsministern har varit väldigt tydlig i sin kritik av Rysslands och Vladimir Putins krig mot Ukraina. Det finns inte minst historiska skäl till det, konstaterar hon.

Därför har det aldrig varit någon tvekan om vilken linje hon och Estland skulle välja gentemot Ryssland.

– Nej. För oss är det väldigt tydligt. Vi ser samma mönster, säger hon.

– Jag föddes under sovjetisk ockupation, så jag upplevde frihet första gången som tonåring. Men jag kunde alla berättelser från den ockuperade tiden. Nu ser vi det hända i Ukraina, samma mönster, exakt samma grymheter som hände i Estland. Så det är väldigt klart för oss, det finns inga frågetecken.

Ser man på Vladimir Putins och Rysslands agerande i Ukraina med demokratiska ögon är det också den enda linjen att välja, fortsätter hon.

– Jag har försökt att förklara det för våra vänner och allierade. Putin är en diktator, det fungerar inte som i en demokrati, säger Kaja Kallas.

– Varför gör de så här? För att de är rädda för att demokratin ska segra. För i en demokrati har man val och i val ställs man till svars. Staten ska leverera för folket, inte för diktartorn eller gänget runt honom. Och om man inte levererar åker man bort från sin post. Det är det som de är rädda för.