Ett skäl till det stora engagemanget i Ukraina är att det handlar om en tydlig konflikt, säger Veronica Strandh, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet. Hon forskar på frivilligas roll i krishantering och kan konstatera att frivilligengagemanget är större än vad det varit på många år.
– Själva lidandet i Ukraina är så uppenbart. Sedan är det en konflikt som är tydlig att förstå – det är ett land som attackerar ett oskyldigt land.
Viktiga kärnvärden
Svenskarna är engagerade som folk och försvarsviljan ligger också högt jämfört med andra länder. En förklaring är att vi har ett antal kärnvärden som vi tycker är viktiga – som demokrati, medborgerliga rättigheter och yttrandefrihet, säger Magnus Karlsson, professor vid Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola.
Att just de värdena står på spel i Ukraina tror han är en förklaring till det stora svenska engagemanget.
– Det finns ett gammalt överhängande rysshot som företräder en annan ordning. Här ser vi att hotet utmanar våra värden och då tror jag att vi identifierar oss mycket med Ukraina.
I samband med att kriget i Ukraina bröt ut uppstod också en rad frivilliga initiativ som spreds via sociala medier.
– Svenskar har nära till teknik och vi tar till oss nya innovationer snabbt. Jag kan tänka mig att vi har ganska nära till hands att organisera oss via internet, säger Magnus Karlsson.
Kortare insatser
Så kallade spontanfrivilliga, som väljer att engagera sig utanför de etablerade organisationerna är inget nytt. Men man har under en tid sett en trend i att fler gått från långa engagemang i stora organisationer till kortare insatser, förklarar Veronica Strandh.
– Det finns en preferens för att hjälpa till utifrån sina egna förutsättningar. Det här spontana tror vi kommer att öka för att det mer passar en livsstil som många lever.
Spontant engagemang utanför de stora organisationerna har traditionellt setts som något med kort livstid, men kriget i Ukraina har visat på motsatsen, påpekar hon
– Jag tycker att kriget i Ukraina visar på just uthålligheten i frivilligheten och en stor styrka där som ibland glöms bort att det kanske är de frivilliga som är på plats även sedan medielamporna slocknat och myndigheterna av olika skäl inte har resurser kvar.