Det har hänt flera gånger genom åren att ryska militärplan har kommit in på svenskt luftrum och, i säkerhetspolitiska termer, kränkt det. Ibland har det skyllts på felnavigering.
Men det som skedde öster om Gotland på onsdagen när fyra ryska plan gjorde det var ingen slump.
Det är i alla fall den tolkning som Mustchefen Lena Hallin gör.
– Man (läs: Ryssland) har på olika sätt uttalat att man kommer att kunna agera mot länder eller andra delar som man tycker att man behöver markera mot, säger Hallin och ser kränkningen av luftrummet som en sådan markering.
Ryskt vågspel
Ryssland har i och med invasionen av Ukraina gett sig in på ett politiskt och militärstrategiskt vågspel med stora risker, enligt Hallin. Men svaret från väst, EU och Europa har varit mycket mer enat än vad Ryssland och president Putin troligen väntat sig. Då kommer reaktioner.
Invasionen av Ukraina är en dramatisk fortsättning på annekteringen av Krimhalvön och det ryssledda militära övertagandet av delar av regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina 2014, ett krig som skördat uppemot 15 000 liv.
Invasionen var ändå något helt nytt jämfört med redan tidigare stegrade ryska hot..
En "avgörande brytpunkt även för Sveriges och Europas säkerhet" skriver Hallin i förordet till den årsredovisning för 2021 som Must nu har lämnat till regeringen.
Utesluter inget
TT: Ska man tolka invasionen som att Ryssland är redo att göra vad som helst, att iscensätta de hot som uttalas?
– I nuläget utesluter vi ingenting, det är ett osäkert läge, säger Mustchefen.
– Vi har inte sett ett sådant agerande som nu från Rysslands sida sedan andra världskriget.
TT: Ska man ta kärnvapenhotet på allvar?
– Vi utesluter ingenting, kärnvapenarsenalen är en viktig del i deras avskräckningsförmåga.
Vad som händer härnäst och vad den fullständiga planen med invasionen är går inte att säga.
– Vi måste vara beredda på flera olika saker. Kriget i Ukraina har inte riktigt gått som vi tror att Putin räknade med och vi har ju också sett hur man har eskalerat.
Bara Putin vet
– Vad det slutliga målet är vet förmodligen bara Putin, Men det kan nog handla om mer än Ukraina, säger Mustchefen och hänvisar att Putin talat om att återställa det som försvann vid Sovjetunionens fall.
– Vi finns ju i närområdet och måste fundera på vad det innebär.
I årsredovisningen för 2021 lyfter Must fram att en central del i uppdraget är att förvarna regeringen och Försvarsmakten om vad som är på gång.
På frågan om Must förvarnade uppdragsgivarna om invasionen av Ukraina svarar Hallin:
– Som jag sade, vi följer läget kontinuerligt och förvarnar när vi ser att vi behöver göra det.
I årsredovisningen skriver Must om en allt hårdare kamp mellan stormakterna, med fler konflikter på olika nivåer och med olika parter, där rådande säkerhetsordning ifrågasätts. Med det följer en ökad risk för att Sverige utsätts för "hårdhänta påtryckningar" av militär, ekonomisk och politisk typ.
Hotar infrastruktur
Hotbilden är, som Must beskriver den, komplex – inte minst från Ryssland.
"Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang riktas mot hoten mot och skyddet av kritisk infrastruktur, både fysisk och digital", skriver Must.
Metoderna för sådana attacker förfinas hela tiden. Det kan handla om att försöka slå ut energiproduktion, försörjning av vatten, livsmedel eller IT-system och kommunikationer. Lyckas de innebär det stora påfrestningar på samhället.
Som exempel tar Must den globala attack som också Coop drabbades av förra sommaren och den som slog mot en stor amerikansk energileverantör.