Rysslands president Vladimir Putin gav i helgen order om höjd beredskap för bland annat landets atomvapenförband. Ännu ser många experter ingenting som tyder på att han faktiskt kommer att använda dem. Men bara hoten om ett eventuellt kärnvapenkrig skapar oro. Finns det saker att göra för att förbereda sig?

Peder Kock, utredare på enheten för utveckling av skydd och beredskap på Strålsäkerhetsmyndigheten, vittnar om att de får många frågor från allmänheten. En hel del handlar om man ska köpa jodtabletter i förebyggande syfte. Hans svar på det är nej.

– Jodtabletter fyller en funktion vid en olycka vid ett kärnkraftverk när vi exponeras genom att andas in radioaktivt jod. Genom att äta jodtabletter så blockeras då upptaget av det radioaktiva jodet. Men vid en kärnvapenexplosion är det andra exponeringsvägar som dominerar, säger han.

Sök skydd inomhus

Att andas in radioaktivt jod ökar risken för sköldkörtelcancer. I Sverige delas det därför ut jodtabletter till personer som bor inom 15 kilometer från ett kärnkraftverk. Vid en eventuell olycka kan jodtabletter delas ut inom områden upp till 50 kilometer bort. Från och med den 1 juli utökats områdena till 25 respektive 100 kilometer bort.

– En kärnvapenexplosion kan leda till radioaktivt nedfall som hamnar på marken. I områden med större nedfall ska man då söka skydd inomhus. Ett vanligt bostadshus ger ett visst skydd, ett flerfamiljshus något bättre och källare eller skyddsrum allra bäst. Vid en kärnvapenexplosion i Ukraina blir nedfallet i Sverige lägre, då är det i första hand livsmedelsproduktionen som kan påverkas av nedfallet, säger Peder Kock.

Vid en eventuell atomdetonation är det stötvågen från själva explosionen, hettan från eldkloten och strålningen från kärnreaktioner som orsakar de mest omedelbara skadorna. Ju större explosion desto mer omfattande blir påverkan.

– De flesta tänker kanske på bomberna vid Hiroshima och Nagasaki som ödelade stora områden. Sådana kärnvapen och även betydligt större finns också. Men mindre kärnladdningar kan användas till mera precisa angrepp och då blir skadan runt om också mindre, säger Martin Goliath är kärnvapenforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

En spade är bra

Mindre, så kallade taktiska kärnvapen, har enligt honom en betydande plats. De mindre kärnladdningarna kan användas i olika typer av system, alltså vapen som annars har andra typer av laddningar. De kan också användas på närmare håll.

Martin Goliath säger att både vid mindre och större kärnvapenangrepp finns en hel del man kan göra för att skydda sig. Det främsta är att helt enkelt söka skydd.

— Att vara i en källare eller i ett skyddsrum är bättre än att vara ute i det fria. Försvaret brukar säga att en spade inte är dumt, och det är faktiskt så att med den kan du gräva en grop som ökar skyddet avsevärt.

Han tillägger att detta gäller vid ett begränsat antal kärnvapenexplosioner. Vid ett större atomkrig går konsekvenserna inte att överblicka.

— Annars är det bra att tänka i termer av vad jag behöver vid en kris och hur jag ska göra om något inträffar. Det finns bra information från bland annat MSB, säger han.

Rättad: I en tidigare version framgick felaktiga avståndsangivelser för utdelning av jodtabletter.