Svenskarnas oro för läget i Ukraina gör avtryck på arbetsplatserna. Enligt företagshälsan Previa har frågorna om Ukraina ökat kraftigt – runt 20 procent av krisstödsamtalen med chefer och medarbetare är kopplade till kriget.

– Det är många som ringer för att de har koppling till Ukraina och anhöriga där eller för att de själva har flytt från krig tidigare, säger Anna Wickberg, specialpsykolog på Falck Healthcare.

Andra är rädda att kriget ska närma sig Sverige eller undrar vad man gör om man är så orolig att man har svårt att arbeta och hantera livet.

– Det är mycket att man bara vill prata av sig, men också vill ha konkreta tips. Vad ska jag göra när jag känner mig så här orolig och inte kan sova? Man kanske bara sitter och uppdaterar på datorn hela tiden, "har det hänt någonting?", säger Anna Wickberg.

Förlamande oro

Att hela tiden söka ny information kan ge en känsla av kontroll, men känslan är ofta kortvarig och en del kan fastna i beteendet, berättar hon.

– Sådana tendenser kan vi möta hos en del av dem vi pratar med, att de har gått upp så i sin oro. Det är nästan förlamande, eller i alla fall så att det stör det vardagliga livet.

Eftersom vi människor gillar förutsägbarhet är det dock helt normalt och naturligt att reagera med oro i ett ovisst läge, enligt Anna Wickberg.

– Men det kan också göra att man inte kan prestera som tidigare och det måste man ha en förståelse för som chef. Det kan påverka arbetssituationen och man kan inte säga till någon att skärpa sig för det kommer inte att hjälpa.

Oron kan bland annat ta sig uttryck som hjärtklappning, yrsel, värk, aptitminskning, starka och snabbt växlande känslor eller koncentrationssvårigheter. Ofta påverkas humöret med ökad irritation och sämre tålamod med kollegorna som följd.

– Det finns ganska mycket risker med att ha personal som inte mår bra. Konsekvenserna kan, i jämförelse med all psykisk ohälsa, bli en ökad sjukfrånvaro, minskad produktion och en högre personalomsättning, säger Anna Wickberg.

Sämre stämning

Faysal Rawandozi, chefspsykolog på företagshälsan Feelgood, delar bilden av att många med anhöriga i Ukraina hör av sig med sin oro. Han ser också en annan kategori av frågor om hur man hanterar kollegor som tänker annorlunda för att undvika missförstånd och konflikter.

– Vissa visar oro på ett tydligt sätt och vissa tycker inte att man ska vara orolig, och det kan skapa lite sämre stämning på arbetsplatserna. Även samma person kan ju växla, en dag kan den visa oro, en annan dag kan den känna sig lugn. Det här kan ställa till det lite grann, säger han.

Vid en yttre kris aktiveras vårt centrum för hot och rädsla i hjärnan och vi kan bete oss annorlunda än vi brukar. Vi tenderar exempelvis att pendla mellan att tänka katastroftankar och att tro att allt kommer att bli bra. Stress gör också att vi får sämre förmåga att tänka logiskt och nyanserat.

– I en arbetsgrupp kan det innebära att vi hamnar i otakt med varandra känslomässigt i en situation och det ökar risken för missförstånd och ogenomtänkt kommunikation, precis när vi behöver genomtänkt kommunikation som bäst, säger Faysal Rawandozi.

Chef kan sprida hopp

Å andra sidan kan en kris stärka sammanhållningen mot en yttre fiende. Men det krävs att den högsta ledningen har en plan för hur man ska fånga upp och hantera medarbetarnas oro, menar Faysal Rawandozi.

Både han och Anna Wickberg framhåller att det är viktigt att chefen är närvarande, har kunskap om hur man fångar upp signaler på ohälsa och vågar fråga hur medarbetarna mår. En chef kan också bidra till hoppfulla känslor genom att fokusera på nuet och prata om arbetsgruppens styrkor.

Att regelbundet informera om vad som händer på arbetsplatsen, skapa ordning och bibehålla rutiner kan också bidra till en känsla av säkerhet och lugn.

– Det absolut viktigaste för chefen är att inte glömma sig själv. Det är lätt att göra det när fokus ligger på att ta hand om medarbetarna, säger Faysal Rawandozi.

"Ta en fika ihop"

Om personalen tidigare har upplevt ett krig eller har anhöriga i Ukraina eller Ryssland är det särskilt viktigt att regelbundet följa upp hur de mår och vad de behöver, enligt Anna Wickberg.

Att få känna gemenskap är också betydelsefullt och som kollega är det viktigt att visa att man finns där och försöka hjälpa den som mår dåligt att ta en paus.

– Det kan vara bra att försöka göra lite mer sociala aktiviteter, som att ta en fika eller lunchpromenad ihop. Forskning visar att när vi gör saker tillsammans och känner oss som del av en grupp minskar stressnivåerna i kroppen.

Framför allt är det viktigt att minnas att alla reagerar olika på kriser. Faysal Rawandozi betonar att ett bra botemedel mot missförstånd och konflikter är empati och acceptans för att andra är mer eller mindre oroliga än en själv.

Något som även Anna Wickberg instämmer i:

– För vissa är det jätteskönt att komma till jobbet och få prata om sin oro. För andra är det "nej, jag orkar inte gå ut i fikarummet för det enda de pratar om är Ukraina". Där får man både som kollega och chef vara lite lyhörd.