Annars riskerar misstagen från flyktingkrisen 2015 att upprepas, uppger han i Ekots lördagsintervju i Sveriges Radio.
– Alla såg vad som hände då. Jag har pratat om detta sedan dag ett, vi måste göra det här annorlunda. De flesta kommuner håller med om detta, speciellt de som tog stort ansvar då, säger han.
Migrationsverkets upphandling av asylboenden 2015 ledde till en skev fördelning, där många flyktingar hamnade i mindre kommuner med sämre resurser.
– Det blir copy paste på 2015, och eftersom det här alternativa systemet som jag har förespråkat ganska länge inte finns på plats så fortsätter jag att upphandla enligt det gamla systemet mot bättre vetande, säger Mikael Ribbenvik till radion.
Det betyder att det nu är samma anläggningar och samma kommuner som 2015.
Kan bli stökigt
Migrationsverket vill att riksdagen stiftar en ny lag som reglerar hur flyktingar ska kunna fördelas jämnt över landet. Att få landets kommuner att på frivillig väg fördela flyktingarna jämnt tror inte Ribbenvik kommer att räcka.
– Vi kan inte "betta" på ett system som inte finns, vi vill få ett system på plats så snart som möjligt. Kommer vi för långt in i ett system liknande 2015 så blir det stökigt att ändra. Från politiken måste man bestämma sig: är det här vad vi vill se? Vi skulle i alla fall behöva ett regeringsbeslut att den här riktningen ska vi gå.
"Beredd att lagstifta"
Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) säger i en skriftlig kommentar till TT att han delar Ribbenviks uppfattning.
"Vi ska ha en jämn fördelning över landet. Min bild är att även kommunerna delar den uppfattningen. Nu pågår samtal mellan SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Migrationsverket. Min förhoppning är att de mynnar de ut i en jämn fördelning. Gör de inte det så är jag beredd att lagstifta".
Migrationsverket har nu ett huvudscenario där 76 000 flyktingar kommer före sommaren och ett högre scenario där man räknar med 200 000 flyktingar.
Ingen vet svaret
Vilken som blir den verkliga flyktingströmmen från Ukraina till Sverige handlar enligt Ribbenvik mycket om konfliktutvecklingen. Men för tillfället ska läget vara under kontroll hos Migrationsverket när det gäller ansökningstryck. Han lyfter dock att privatpersoner kommer att spela fortsatt stor roll.
– Jag tror att det är extremt viktigt. Vi kommer att ha människor som har svenskt uppehållstillstånd men inte blir bosatta. De kommer leva på samma villkor som asylsökanden, ungefär 2 000 kronor i månaden. Det är 90 procent kvinnor och barn, det finns otäcka personer i vårt land som vill utnyttja det här.