Över fem miljoner människor har lämnat Ukraina sedan kriget startade och fler än sju miljoner beräknas vara internflyktingar – sammanlagt fler än vad som bor i Finland och Norge tillsammans.

– Det här är den största humanitära utvandringen som åtminstone jag sett under min livstid och förmodligen den största sedan andra världskriget, säger Jagan Chapagain, generalsekreterare för Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC), under ett besök i Sverige.

– Det är faktiskt smått ofattbart.

Ökat behov av hjälp

Han var nyligen vid den polska gränsen mot Ukraina och såg buss efter buss med kvinnor och barn lämna sitt land. Behovet av hjälp är stort och inte bara för dem som flyr, säger han.

– Även för dem som inte har tvingats lämna sin hem är krigets påverkan stor. Det har slagit mot sjukvården, mot jordbruket, mot industrin. Behovet av hjälp är enormt och det fortsätter att öka.

Med motsvarande närmare tolv miljarder svenska kronor strävar man efter att de närmaste åren kunna stötta över tre miljoner människor som tvingats på flykt.

– Det är mycket pengar, men i förhållande till behoven är det ganska lite, säger han.

Behålla solidaritet

Viljan att hjälpa ukrainarna är stor, inte minst i grannländerna som tagit emot den stora majoriteten av dem som flyr.

– Jag har aldrig sett den här typen av givmildhet under alla de år som jag har jobbat med humanitärt arbete.

– Men kan den generositeten hållas vid liv i det långa loppet? Det finns också många andra kriser i världen och en del av länderna som tar emot flyktingar från Ukraina har också egna utmaningar att hantera.

Det kommer att bli en stor utmaning för världssamfundet, fortsätter han. Samtidigt får stödet till Ukraina inte ske på bekostnad av hjälpen till andra behövande i världen. Det är viktigt att inte glömma det, säger Jagan Chapagain.

Stora skillnader

Han tar som exempel Afghanistan, som efter det att talibanerna tog över makten i landet toppade många nyhetssändningar i världen.

– Så är det inte längre. Men krisen har inte försvunnit. Behovet av hjälp ökar faktiskt.

En utmaning för organisationen han själv leder är att man ser att de humanitära behoven i världen bara ökar.

– Sett ur ett ekonomiskt perspektiv har världen aldrig varit en bättre plats än vad den är nu, om man ser till utbildning, sjukvård, forskning, digital samt ekonomisk utveckling.

– Att då se människor på 2000-talet dö av svält med så mycket välstånd och rikedom, det är det svåraste med det här jobbet, säger han.