Efter Rysslands invasion av Ukraina har överbefälhavare Micael Bydén varnat för att hotet mot Sverige ökat och uppmanat svenskarna att förbereda sig på att världen förändrats. I befolkningen har en del börjat preppa och intresset för skyddsrum har ökat.

Men just nu finns det inte någon överhängande risk för krig i Sverige. Regeringen har inte beordrat höjd beredskap, vilket den gör vid krigsfara.

Militära experter konstaterar att de ryska militära resurserna just nu är upptagna på annat håll.

– Stora delar av den ryska armen är nu fokuserade på Ukraina, säger Magnus Christiansson, universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Enligt honom rör det sig om runt 100 till 115 bataljonstaktiska grupper, vilket motsvarar ungefär 75 procent av den aktivt tjänstgörande armén.

"Stor ansträngning"

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, bedömer att "mer än hälften" av de disponibla manöverförbanden satts in i Ukraina.

– Då kan man fråga sig hur det går där. Svaret är: inte särskilt bra. Med de materiella förluster som också sker innebär det en riktigt stor ansträngning för Ryssland och de ryska väpnade styrkorna. Jag ser det som osannolikt att Ryssland skulle kunna göra något i någon annan riktning än att möjligen förstärka i Ukraina, säger Joakim Paasikivi.

Även en stor del av Rysslands militära landstigningsfartyg, bland annat de som ingår i Östersjömarinen, har körts ner till konfliktzonen i Svarta havet, enligt Paasikivi.

Däremot har det ryska flygvapnet inte använts i någon större utsträckning i Ukraina, men att Ryssland skulle gå till anfall mot andra länder med enbart stridsflyg förefaller inte troligt, enligt Paasikivi.

Sammantaget innebär det här att Rysslands förmåga att anfalla ytterligare länder med konventionella metoder just nu är låg, bedömer han.

Kan kalla in tusentals

TT: Ryssland har även hotat med kärnvapen?

– Jag kan inte se vad man skulle uppnå med det. Sannolikheten att folk blir förbannade är större än att de ger sig är min uppfattning, säger Paasikivi.

Men Magnus Christiansson anser inte att det är läge att spela ner hotet.

I ett pressat läge har den ryske presidenten Vladimir Putin möjlighet att kalla in ytterligare många tusen vapenföra män att utrustas och sättas in i militära förband.

– Även fast man kan ifrågasätta det militära värdet för sådana förband finns det en risk i en sådan situation. Därför tror jag att inte bara Sverige utan även de baltiska länderna och Finland måste ta en sådan utveckling på allvar, säger Magnus Christiansson.

Paasikivi anser dock att de baltiska länderna är fredade eftersom de ingår i Nato.

– Sverige och Finland är de svaga korten i regionen, men med de styrkeförhållanden som finns har jag svårt att se att det skulle bli en överhängande risk för krig, säger han.

Ekonomisk smäll

Överstelöjtnanten framhåller också att det skulle vara svårt för Putin att dra i gång en allmän mobilisering på hemmaplan.

– Med tanke på att en stor del av den arbetsföra befolkningen då skulle bli inkallad skulle ekonomin ta en riktig smäll, och de ryska mammorna skulle inte heller tycka att det var bra. Det skulle också bli oerhört svårt att motivera med "den begränsade militära specialoperationen" – som inte är ett krig eller invasion – i Ukraina, säger Paasikivi, citerande den ryska propagandan.

Redan faller den ryska ekonomin mot botten och enligt Magnus Christiansson är en viktig aspekt hur den ryska statsledningen kommer att reagera på det.

– Det hotar att destabilisera hela den ryska staten, och det finns många obehagliga scenarier kopplade till en sådan utveckling, säger han.

Christiansson understryker att vi inte vet hur situationen ser ut om några månader.

– En stukad rysk armé kan ha omgrupperat och stå i Belarus. Det är en av många utvecklingsmöjligheter som väst behöver förbereda sig på.

Koll på närområdet

Stora förluster påverkar inte heller nödvändigtvis den ryska förmågan, säger han.

– De kommer att vara svårare att ljuga bort och protesterna och repressionen lär öka. Men det dikterar inte Putins agerande. Det är ett gammalt ryskt sätt att betrakta krig – desertörer kan tvingas tillbaka, fabriker kan producera mer krigsmateriel.

Den svenska Försvarsmakten har anpassat sin verksamhet efter det försämrade säkerhetsläget inom ramen för grundberedskapen. Framöver gäller det att följa utvecklingen i närområdet, säger Magnus Christiansson.

– Det handlar om att inte lyssna så mycket på vad som sägs i Moskva, utan titta på vad som finns på marken och vilka konventionella styrkor som Ryssland har i närområdet.