Svenskarna är mest för satsningar på försvaret

Sverige är det EU-land där invånarna i högst utsträckning ser behov av att öka satsningarna på landets försvar, enligt en ny europeisk opinionsmätning.

En matros på flottans korvett Helsingborg hissar den svenska flaggan. Arkivbild.

En matros på flottans korvett Helsingborg hissar den svenska flaggan. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ukrainakriget2022-04-03 07:00

78 procent av svenskarna tycker att budgetanslaget till försvaret bör öka, vilket kan jämföras med ett snitt i EU på 52 procent. Gallup international står bakom mätningen som har genomförts i 24 EU-länder.

Finländarna visar störst tilltro till landets försvarsförmåga – 90 procent bedömer den som god eller mycket god. Motsvarande andel bland svenskarna är 39 procent, vilket är under EU-snittet.

Mindre oroliga

Samtidigt är svenskarna mindre oroliga för de negativa effekterna av kriget i Ukraina jämfört med EU i genomsnitt, visar mätningen som i Sverige gjorts av Novus. Svenskarna är exempelvis mindre oroliga för att det egna landet ska dras in i krig (56 procent) jämfört med EU-medborgarna i stort (72 procent).

Detta förvånar inte Novus vd Torbjörn Sjöström.

– Vi har en hög tilltro till samhället, vi har en hög tilltro till staten jämfört med andra länder och vi har en välfungerande demokrati jämfört med många andra länder. Så jag tror att tilltron till det kollektiva är generellt sett högre i Sverige och det bidrar till vår minskade oro för att saker och ting ska kunna hända, säger han till Sveriges Radio Ekot.

Sanktioner

Vad gäller sanktionerna mot Ryssland anser 21 procent av de svenska tillfrågade att de borde skärpas ytterligare. Stödet för tuffare sanktioner är mer utbrett i hela EU-gruppen: 43 procent.

Däremot är det en högre andel svenskar som vill se utökat stöd till Ukraina (58 procent) än i EU (43 procent). Det är också en någon högre andel svenskar som är positiv till massflyktsdirektivet (59 procent) än bland EU-medborgarna som helhet (50 procent).

Totalt 23 000 vuxna i 24 EU-länder samt 1 500 personer i Serbien och Schweiz tillfrågades i mätningen, som genomfördes 7-22 mars.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!