Kriget i Ukraina har nu pågått i över två månader. Tusentals har dött, miljontals har drivits på flykt. Hem, vardag och liv har slagits i spillror. Hela kriget, från de första ryska truppsamlingarna vid den ukrainska gränsen till bilder av påstådda krigsbrott på Kievs gator, har dessutom gått att följa i stort sett direkt via satellitbilder och sociala medier.
– Det är något som vi inte fått tidigare när nyheter samlades ihop och presenterades. Nu finns en upplevelse av närhet och omedelbarhet. Det är mycket bilderna som ger oss det. Det ger en helt annan verklighetskänsla, säger Jan Ångström.
Den digitalisering som skett i världen de senaste årtiondena och som medfört en omedelbarhet trots fysiskt avstånd mellan människor har även påverkat Ukrainakrigets förutsättningar, enligt Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan:
– En tidigare rysk insatschef, Zarudnitsky, numera vice försvarsminister, har sagt att krig på 1900-talet var 90 procent väpnat våld och 10 procent propaganda, medan krig i dag är 90 procent propaganda och 10 procent väpnat våld, säger han och fortsätter:
– Det var många som sade före kriget att "Ryssland fokuserar så mycket på förvirring, de skulle aldrig göra det så här öppet". Men det finns nästan inget alternativ än att göra det synbart när du ska ha den här storleken på styrkor.
Mer transparens
Satellitbilder som tidigt visade ryska truppförflyttningar innebar inte bara en möjlighet för nationer att analysera eventuella krigsintentioner, det gav också privatpersoner möjligheten att följa händelseutvecklingen på ny detaljnivå.
– Ryssland är fortfarande ett väldigt byråkratiskt samhälle och på stridsfordonen kan vi se registreringsplåtar som anger vilket förband de tillhör, vilket vapenslag de tillhör och liknande. Så det går ganska snabbt att lista ut vilka förband det är som står där i Tiktok-videor. Det är en transparens som för utomstående inte har funnits tidigare, säger Oscar Jonsson.
Det digra bildflödet från kriget, framför allt satellitbilder har också en annan uppenbar effekt:
– Det minskar möjligheten att agera dolt. Väst har kunnat enats om att de ryska styrkorna är där, men sedan har man debatterat intentionen bakom och den är väldigt svår att bedöma oavsett hur bra bild du har av trupperna. Ska de bara skrämmas eller ska man kriga? Det minskar dock den ryska förmågan att överraska och dölja sin verksamhet då händelserna går att verifiera.
Gammal strategi
När det gäller de stridande parternas krigsstrategi kan det vara lätt för en utomstående att tro att den tekniska utvecklingen gjort att alla strider numera förs via avancerade digitala system. Men så är inte alltid fallet, enligt Jan Ångström:
– Den ryska samordningen är inte dramatiskt mycket bättre nu än den var under andra världskriget. "Vi skjuter artilleri fram till 12.00 sedan får ni anfalla", det är i alla fall vad de har visat hittills.
– Det är framför allt USA som har klarat omställningen och kan sköta samordning, ledningscentral och kommunikation på ett nytt sätt. Med satelliter som kan ge målinformation och tekniska system som gör att förband på marken kan samtala med piloter eller de ute på fartygen. Och du har fjärrbekämpningsmedel som träffar exakt så att säga.
Ångström menar att den amerikanska utvecklingen tagit ett enormt kvalitativt hopp de senaste årtiondena, något som tvingat Ryssland i en annan riktning:
– Hela uppkomsten av hybridkrig som kanske framför allt tillskrivits Kina och Ryssland är för att de inte längre kan tävla med USA, de har behövt utveckla andra sätt att föra krig på än rent militära.
Bilden utifrån
Även Oscar Jonsson understryker att väldigt lite är tekniskt nytt när det gäller krigets utrustning i Ukraina.
– Det jag tycker är det unika är den grad av insyn man har kunnat ha som vanlig privatperson. Framför allt i uppbyggnaden när man såg trupprörelser i ett halvår som gick att identifiera. Resten av kriget har varit mycket teknik som vi haft i många år med artilleribekämpning och skyttegravar kombinerat med nyare teknik som obemannade farkoster med sensorer och beväpning, säger han.
På ett plan har dock relativt ny teknik spelat en stor roll i kriget – sociala medier.
– Det har varit väldigt medvetet från båda håll hur mycket som sänds live exempelvis. Ukrainska operationer har nått en enorm framgång, rätteligen, i att visa vilket lidande de utstått. Men också bilden av att de vinner och att det går dåligt för ryssarna, och de krigsbrott som ryssarna begått. Ska man hårdra det är mycket av Ukrainas överlevnad och fortsatta förmåga att försvara sig beroende av stöd från väst.
Och just när det gäller stödet från omvärlden så påverkas det kraftigt av den bild som kablas ut av människor på flykt från striderna, enligt Jonsson:
– Det blir ett större tryck, att någon måste göra något. Man får en sådan grafisk tillgänglighet till krigsbrott och lidande. Jag tror att det har tagit västs svar ett steg längre, att man kunnat se allt från Butja till bombade sjukhus. Det har ökat det politiska trycket.
