Sönderbombade sjukhus, splittrade familjer och städer som har förvandlats till ruiner. Tusentals döda och flera miljoner på flykt. Men också risk för skador på kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av viktig biologisk mångfald och skyddade våtmarker med ett rikt fågelliv.

När vapnen så småningom tystnar kommer Ukraina under lång tid framöver att få leva med krigets konsekvenser på jorden, luften och vattnet.

Många risker

Alla krig innebär förödande miljöhot men i Ukraina kan konsekvenserna bli särskilt svåra eftersom landet är starkt industrialiserat. En del stålverk, kemiska anläggningar och vapenfabriker utvecklades under Sovjettiden och har förfallit eller misskötts – vilket väcker oro för spridning av giftigt avfall i händelse av en direkt attack.

– I många av de stora städerna ligger industrianläggningar nära där människor bor. Rysslands urskiljningslösa användning av explosiva vapen riskerar skador på anläggningarna, vilket innebär hälso- och miljörisker, säger Doug Weir, forsknings- och policychef vid den brittiska organisationen Conflict and Environment Observatory.

Ett annat orosmoln är säkerheten kring Europas största kärnkraftverk Zaporizjzja och det nedlagda Tjernobyl som har fallit i ryska händer.

I invasionens spår ökar utsläppen kopplade till den militära aktiviteten. Med tiden kommer det också att uppstå problem kring skräp- och avfallshantering medan vilda djur och grödor inte heller skonas från kriget. Jord och vatten kan förorenas av tungmetaller och kemikalier från vapen och bomber och det vanliga miljöskyddet kan också försvinna om samhället kollapsar.

Weirs organisation har på distans redan identifierat över 200 händelser som kan ha fått konsekvenser för miljön. För mer exakta bedömningar behövs undersökningar på plats vilket kräver ett förbättrat säkerhetsläge.

Många effekter kan bli uppenbara först om många år – som efter 11-septemberdåden då räddningsarbetare långt senare fick cancer efter att i månader ha andats in damm, kemikalier, ångor och fibrer från rasmassorna.

Långvariga skador

Miljöskadorna kan bli ett långvarigt problem. Fortfarande pågår saneringen efter Kuwaitkriget 1991 och i vissa områden i Europa går det inte att odla på grund av att jorden är förorenad av tungmetaller och vapenrester från första världskriget.

– Bränder och rökplymer är tillfälliga men mark- och vattenföroreningar och stora förändringar av landskapet kan pågå i årtionden, säger Weir.

– Eftersom det är svårt att utkräva ansvar för miljöskador orsakade i krig och stater har många andra brådskande prioriteringar är sanering och återställande tyvärr sällsynt. I många fall kan de skador vi ser nu bli mycket långvariga.

Det finns internationella bestämmelser som ska skydda miljön i krig – inom ramarna för krigets lagar – men de har aldrig prövats i skarpt läge. För att folkrätten ska gälla måste konsekvenserna för miljön väntas vara långvariga, utbredda och allvarliga, enligt Britta Sjöstedt som är universitetslektor i miljörätt vid Lunds universitet.

– Det är ganska högt ställda krav på hur mycket miljön får skadas innan det blir olagligt, säger hon.

– Det finns också bestämmelser som skyddar miljön som civilt objekt. Då är det förbjudet att attackera miljön men eftersom det inom krigets lagar finns en proportionalitetsprincip kan en attack mot ett viktigt militärt mål väga upp skadorna.

Miljön kan under vissa omständigheter betraktas som ett militärt mål.

– Det gäller om miljön bidrar till fiendens militära kraft och en attack på miljön kan bidra till att skada fienden militärt, till exempel om soldater gömmer sig i en skog. I ett sådant fall skyddas miljön bara om skadorna kan väntas vara långvariga, utbredda och allvarliga.

Stoppar med veto

Historiskt finns exempel på länder som har fått lov att kompensera miljöskador i krig, som när en FN-kommission inrättad av säkerhetsrådet tvingade Irak att betala Kuwait för bland annat förstört vatten och miljöskador på grund av stora flyktingströmmar. Men eftersom Ryssland sitter i FN:s säkerhetsråd kan landet lägga in sitt veto.

– De skulle inte gå med på att en sådan kommission inrättades, säger Sjöstedt.

– En möjlighet att ställa Ryssland till svars för miljöbrott skulle vara att förhandla fram ett krigsskadestånd inom ramarna för ett fredsavtal. Historiskt är det dock staterna som vinner ett krig som i praktiken kan utkräva ett krigsskadestånd så då gäller det att Ukraina segrar eller på annat sätt kommer fram till en lösning.