Behovet av bostäder till flyktingar från krigets Ukraina är stort och många svenskar har visat intresse för att öppna sina hem. Men det finns vissa lagar och regler att ta hänsyn till för att inte riskera sin egen boendesituation.
Att ta emot en flykting som inneboende under kortare tid är i regel inga problem, så länge du har en bostad som är lämplig för det, enligt Fredrik Aldmo, jurist på Familjens Jurist.
– Tänk på att det ska vara bra för den som flyttar in hos dig så att bostaden är lämpad för att bo där. Bor du själv i en fyra är det klart att du kan ta emot en familj, men bor man väldigt trångt kanske man ska fundera. Och också tänka på att det här är ingenting man gör för vinnings skull, säger han.
Rent juridiskt har dock alla rätt att ta emot en inneboende i sitt hem utan att fråga om lov, oavsett om det är en hyresrätt, bostadsrätt, eller egen fastighet. Samtidigt bör man känna till att man alltid är ansvarig om det uppstår störningar eller skador på lägenheten.
Tillstånd viktigt
Däremot får man inte hyra ut en hyresrätt i andra hand utan hyresvärdens tillstånd. Om du inte själv bor kvar i lägenheten räknas det som andrahandsuthyrning och kravet på tillstånd från värden gäller oavsett om du tar ut någon hyra eller inte, enligt Fredrik Aldmo.
– Även om jag skulle låna ut min lägenhet till en familj utan att ta något betalt, så skulle min hyresvärd kunna ha synpunkter på det. Där är det jätteviktigt att man har ett skriftligt tillstånd där det står att familjen ska hyra, säger han.
Om man planerar en längre uthyrning av en hyresrätt bör man avtala bort besittningsskyddet, som annars träder i kraft efter två år.
För bostadsrätter krävs tillstånd från föreningen för att hyra ut i andra hand, oavsett om man tar ut ersättning eller inte. Däremot får man även här ha inneboende utan särskilt tillstånd.
– Problemet där är att enligt bostadsrättslagen får du inte inhysa någon utomstående i din lägenhet om det kan vara till väsentligt men för din förening eller boende. Det skulle kunna vara om det är många i lägenheten eller spring i trapphuset.
Kolla hemförsäkring
Fredrik Aldmos råd är att alltid kontakta hyresvärden eller föreningen och att skriva ett hyresavtal med detaljer om hur länge personen ska bo där, hur hög hyran är och vad som ingår.
Han påminner också om att man inte får ta ut högre hyra än man själv betalar, samt ett påslag för möbler om maximalt 15 procent plus andra faktiska merkostnader. Om man hyr ut ett rum måste hyran stå i proportion till den hyra man själv betalar för hela lägenheten. Annars kan hyresrätten förverkas och man tvingas flytta.
Bostadsrätts- och fastighetsägare riskerar att bli återbetalningsskyldiga om hyran anses oskäligt hög. Som fastighetsägare bör man se till att det inte bor för många i bostaden ur brandsäkerhets- och störningssynpunkt.
Det är dessutom klokt att se över hur hemförsäkringen påverkas av att ha inneboende eller andrahandshyresgäster.
Regler för ensamkommande
Utöver det kan det vara bra att känna till att Migrationsverket inte förmedlar några bostäder från privatpersoner och inte ger någon ekonomisk ersättning till den som öppnar sitt hem.
Det är också viktigt att ensamkommande flyktingbarn inte tas om hand utan godkännande från myndigheter. Den som vill hjälpa ett barn under 18 som inte har med sig en vårdnadshavare är skyldig att kontakta socialtjänsten i sin kommun, eftersom ansvaret för stöd, boende och skolgång ligger på kommunen.
Hjälporganisationen Röda Korset uttryckte i förra veckan oro för att situationen ska utnyttjas när många ensamma kvinnor och barn kommer till Sverige.
De råder den som vill hjälpa till att gå via en organisation så att det finns stöd och kontroll både för flyktingen och för den som öppnar sitt hem. Om man ändå tar emot någon i hemmet är det viktigt att förankra beslutet i familjen och att noga tänka över hur åtagandet ska se ut.