De militäranalytiker TT pratat med vill inte uttala sig om vilka strategiska fördelar Ryssland kan ha skaffat sig genom att ta kontroll över kärnkraftverket. Men det är inte troligt att ryssarna medvetet skulle vilja orsaka en härdsmälta eller på annat sätt av taktiska skäl äventyra säkerheten, menar en av de sakkunniga, som vill vara anonym.

Frågan är om det erövrade kärnkraftverket kommer att användas som påtryckningsmedel.

TT: Det är ju bara att "trycka på knappen" för att göra delar av landet strömlöst?

– Ja, men för att starta det igen behövs däremot ganska gedigen erfarenhet, säger Jan Hanberg, chef för enheten Utveckling av anläggningssäkerhet vid SSM.

Enklare sätt

Han påpekar att det finns betydligt lättare tillvägagångssätt om Ryssland vill stänga av strömmen för ukrainarna.

– Skulle man bara vilja slå ut elförsörjningen är det mycket lättare att förstöra ett ställverk eller kraftledningar. Elproduktionen står för samhällsviktig verksamhet, men det är också viktigt för båda sidor, säger han och menar att det istället kan handla om prestige:

– Det här ger ett stort signalvärde, jämfört med att man hade slagit ut ett ställverk. Nu pratar man om det här världen över.

Samtliga sex reaktorer i Zaporizjzja är oskadda efter angreppet nattens till fredag, som drabbade en forskningsbyggnad belägen några hundra meter bort. Det finns inga indikationer på att strålning har läckt ut. Två personer ur säkerhetspersonalen skadades i attackerna, men samtliga driftstekniker uppges vara oskadda, meddelar det internationella atomenergiorganet IAEA.

För närvarande bemannas Zaporizjzja uteslutande av ukrainsk personal,

– Men i händerna på ryska militära styrkor, säger IAEA:s generaldirektör Rafael Mariano Grossi under en presskonferens och tillägger:

– Jag hoppas skillnaden är tydlig.

Även om både anläggning och personal i det stora hela tycks ha klarat nattens attacker väl så är Grossi mycket oroad över framtiden.

Han förklarar att det finns sju principer som måste följas för att säkerheten ska kunna garanteras på en kärnkraftsanläggning. De rör allt ifrån fysisk säkerhet för själva byggnaderna, till att personal och system tillåts verka normalt.

Bemanning

Bemanningsfrågan kan bli en svaghet om ockupationen blir långvarig.

– Man kör oftast med treskift per dygn. Hur länge kan samma personal köra? Jag vet inte hur de tänker sig med avlösningar, säger Jan Hanberg och förklarar att ett kärnkraftverk är konstruerat så att det är svårt att hålla det i drift.

– Det behövs inte mycket till störning för att de automatiska funktionerna snabbstoppar anläggningen.

Kärnkraftverk byggs för att kunna stå emot jordbävningar, bränder och översvämningar. Till skillnad från äldre verk ligger härden i Zaporizjzja i vatten omgiven av en reaktortank av stål, som i sin tur står i en inneslutning av betong.

– Tjernobyl hade ingen inneslutning alls. Men de här sex anläggningarna är av den senaste generationen och har vad jag kan bedöma en fullgod inneslutning, säger Jan Hanberg.

Han förklarar att om inneslutningen är byggd för att tåla höga inre tryck står den också pall för ett visst mått av yttre krafter. Men det finns delar som desto känsligare. Ett kärnkraftverk behöver konstant strömförsörjning för att klara kylningen, vilket också gäller avställda reaktorer.

Reservkraft

Om strömförsörjningen går ner tar reservförsörjning över, ofta genom dieselgeneratorer eller gasturbiner. De systemen håller några dagar till en vecka.

– Oron som jag ser det att man skjuter på anläggningen och då skadar kylningen. Då räcker det inte med att man får tillbaka elen, då är det funktioner som är allvarligt skadade, säger Jan Hanberg.

Ytterligare ett orosmoment är det uttjänta kärnbränslet. Det är starkt radioaktivt och ligger i bränslebassänger i väntan på transport till slutförvar.

– I de här länderna ligger bränslelagen oftast i en industribyggnad, inte alls lika gediget inneslutna som härden. Om bränslet blottläggs skulle det vara förödande för närregionen, säger Jan Hanberg.

Han påpekar att risken för misstag är överhängande i en krigssituation.

– Man kanske säger "vi ska inte skjuta på vitala delar, men vi skjuter på annat", säger Jan Hanberg tillägger:

– Det är med stor oro vi ser att det krigas runt kärnkraftverk.