Bolognaprocessen är en överenskommelse mellan länder i Europa som är tänkt att främja rörlighet och anställningsbarhet och därmed stärka Europas konkurrenskraft.
I Sverige infördes en ny utbildnings- och examensstruktur i enlighet med Bolognaprocessen i juli 2007. Sedan dess har utbudet av kurser på engelska ökat lavinartat.
Kartlägger och analyserar
Utvecklingen beskrivs i en ny rapport från Språkrådet som kartlägger och analyserar undervisnings- och publikationsspråk i högre utbildning och forskning i Sverige. Undersökningen är heltäckande och omfattar alla universitet och högskolor där det finns data om undervisningsspråk – 40 stycken.
– Tittar vi på de senaste femton åren har det gått från 38 procent till 64 procent av utbudet av programutbildningar på avancerad nivå, säger Hans Malmström som skrivit rapporten.
Och den största ökningen har skett i kölvattnet av Bolognaprocessen.
– Det var då det tog fart. Det var då som den högre utbildningen i Sverige på allvar började internationaliseras för att kunna ta emot fler inresande studenter och behövde lärare som kunde undervisa på engelska.
Stark ställning
Ökningen av engelska som kursspråk sker inom alla ämnesområden, även där svenska tidigare haft en stark ställning, till exempel humaniora och samhällsvetenskap.
Rapporten visar också att engelskan blir allt viktigare i kurser på grundnivå till och med när svenska är det officiella undervisningsspråket.
I nästan en fjärdedel av kurserna används till exempel ingen svensk litteratur överhuvudtaget.
– Man har accepterat engelskan som språk både vad gäller undervisning och publicering. Man har gjort det för att nå ett genomslag. Ska man attrahera lärare och forskare och nå nya studentgrupper behöver man använda engelska.
I dag är omkring tio procent av studenterna vid universitet och högskolor från andra länder. Och de avgifter som studenter utanför EU betalar är en betydande del av finansieringen av verksamheten.
Prognosen är att utvecklingen kommer att fortsätta i samma riktning.
– Definitivt, det finns inget skäl att tro att någon del av högskolan skulle kunna skydda mot den här utvecklingen.