Skolverkets statistik visar inga dramatiska förändringar, men i våras var det 81,4 procent av eleverna på högskoleförberedande program som lämnade gymnasieskolan med examen efter tre års studier. Det är en liten minskning från 81,7 procent våren 2021.

Bland eleverna på yrkesprogram var andelen 75,8 procent, en ökning från föregående vårs 74,9 procent.

Tuffaste kurserna

Pandemin kan ha påverkat resultaten i båda grupperna, men åt olika håll. På yrkesprogrammen kan färre avhopp och färre programbyten under pandemin ha lett till att fler tog examen efter de tänkta tre åren i gymnasiet. På de högskoleförberedande programmen kan distansundervisningen ha bidragit till att fler snavade på de svåraste kurserna, och därmed inte klarade examenskraven.

– Det är trots allt högre krav på de examenskritiska kurserna, som vi kallar dem. Exempelvis svenska 3, där man ska vetenskapligt skrivande. Med distansundervisning, och kanske mindre stöd, kan man stupa på slutkurserna, säger enhetschef Christina Sandström vid Skolverket.

Gap i grundskolan

Den första kullen i den nuvarande gymnasieskolan tog examen 2014. Sedan dess har resultaten stegvis förbättrats, med högre betygssnitt och högre andel med gymnasieexamen.

– De elever som gått in i gymnasieskolan har successivt blivit bättre, sett till att de fått bättre betyg. Men i grundskolan har gapet ökat – de som klarar sig får allt bättre betyg, samtidigt som andelen som inte klarar gymnasiebehörigheten ökar. Så de som väl börjar gymnasieskolan har lättare att klara sig igenom gymnasiet, säger Christina Sandström och summerar:

– Det glädjande är att fler tar examen i gymnasieskolan, för det är viktigt för att få jobb eller komma in på högskolan. Det oroande är att det fortsatt är många som inte klarar grundskolan.