Systemet med yrkeslegitimation för lärare är i vissa delar dysfunktionellt, sammanfattar researchföretaget Acta Publica i sin rapport Lärarna. Enligt kartläggningen har endast 34 av totalt mer än 280 000 lärare (0,1 promille) avlegitimerats sedan 2013.

Våldtäkt mot barn

Enligt kartläggningen finns bland de legitimerade förskollärarna och lärarna 25 personer som dömts för sexualbrott eller barnpornografibrott utan att detta anmälts till Lärarnas ansvarsnämnd. Exempelvis har en person som 2018 dömdes för grov våldtäkt mot barn ännu inte fått sin legitimation prövad.

Vidare har minst 176 lärare dömts för vålds- eller hotbrott, utan att legitimationen prövats.

Utöver detta har omkring 300 legitimerade lärare koppling till extremism eller gängkriminalitet, enligt kartläggningen.

Rapporterar inte

Luckorna i systemet är flera, enligt rapporten. Domstolarna ska rapportera fällande domar till Skolinspektionen, som i sin tur kan skicka ärendet vidare till Lärarnas ansvarsnämnd. Men långt ifrån alla domar förs vidare.

Till skillnad från vården har skolorna heller inte någon skyldighet att anmäla fall av misstänkta övertramp eller brottslighet hos lärare.

Vidare kontrolleras inte belastningsregistret innan en person får lärarlegitimation utfärdad av Skolverket – myndigheten har inte den uppgiften.

Lärarnas ansvarsnämnds ordförande, Lars Dirke, säger att det inte är självklart vem som ansvarar för att hålla systemet effektivt.

– Det är Skolinspektionen som har tillsyn men de måste få reda på saker och ting. De får väldigt mycket genom anmälningar och sedan har domstolarna anmälningsskyldighet. Men det finns felkällor här – i att man kanske inte vet om att det är en lärare som dömts, säger Dirke till Expressen.