– Det kommer att få stor betydelse att personal kan komma tillbaka snabbare i tjänst, säger Katarina Tiväng, stabschef vid Skolverket.

På torsdagseftermiddagen kom Folkhälsomyndighetens besked att det blir lättnader i reglerna för karantän. Familjekarantänen slopas för stora grupper och karantänstiden kortas två dagar för covidsjuka.

Det är ingen djärv gissning att landets skolchefer, rektorer och lärare drar en kollektiv suck av lättnad. Smittspridningen fortsätter visserligen att eskalera, men frånvaron för var och en kan kortas. Det lättar något på pressen.

– Det här är det mest ansträngda läget hittills under pandemin, eftersom det påverkar så många verksamheter samtidigt. Det är ingen som inte berörs, säger Monica Sonde, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad vid Sveriges Kommuner och Regioner.

Skolverket bedömer också situationen som extrem.

– Rektorer och huvudmän måste dag för dag, nästan timme för timme, lösa situationen. Det går ju så snabbt, jag tror inte att man hade väntat sig den här eskaleringen. Det handlar om att fördela resurser och försöka hålla verksamheten i gång. För de yngre barnen behövs ju personal på plats, säger Katarina Tiväng.

Annat får vänta

På Skolverkets hemsida uppmanas personalen i skolorna att lägga allt annat –fortbildning, projekt och liknande – åt sidan och fokusera på att ge undervisning med rimlig kvalitet och utan att arbetsmiljön blir orimlig.

– Vi försöker trycka på att man ska använda sitt goda omdöme och vara lite pragmatisk, säger Katarina Tiväng.

Där det är möjligt fortgår undervisningen i skolan, annars sker den på distans eller i blandad form, berättar Monica Sonde.

– Det kan till exempel gälla lärare som är hemma men kan undervisa hemifrån. Eleverna kan då antingen vara i skolan eller hemma. Man hittar väldigt många olika ansvarsfulla lösningar, vilket är helt tvunget nu, säger Monica Sonde.

Den akuta personalbristen innebär också att samarbete sker mellan skolor och mellan olika utbildningsformer.

– Vuxenutbildningen kan hjälpa till med bemanningen på en förskola. Det finns många, många sådana exempel, säger Monica Sonde.

Begränsad betydelse

Både hon och Skolverkets Katarina Tiväng påpekar att smittspridningen och därmed frånvaron bedöms avta inom några veckor.

– Om den här toppen av hög frånvaro blir så begränsad i tid som vi alla hoppas, då får den inte så stor betydelse. Varje enskild skola påverkas ju inte heller hela perioden utan kanske en eller två veckor, säger Monica Sonde och fortsätter:

– Sedan är det så att under två år har pandemin påverkat väldigt många elever och lärare. Både kunskapsinlärningen och känslan av tillhörighet får sig ytterligare en törn nu, vilket man naturligtvis måste jobba med längre fram.

Om något kan ses som positivt under pandemin är det att höstterminen fick vara någorlunda normal.

– Att vi fick en frist under hösten, tid att samla kraft, har varit extremt värdefullt. Lärarna hann skaffa sig god koll på elevernas kunskapsläge. Det är också en trygghet i att ha erfarenhet, så elever man vet har svårt för att tillgodogöra sig distansundervisning låter man vara i skolan så långt det är möjligt, säger Monica Sonde.

Hjälps åt

Skolorna har också möjlighet att hämta in förlorad tid med undervisning under lov och helger. Men så långt sträcker sig inte diskussionerna nu – all kraft läggs på att hantera situationen i dag, bedömer både Monica Sonde och Katarina Tiväng.

– Det är ett viktigt budskap till eleverna, som lätt kan drabbas av stress: Vi hjälps åt under den här perioden och tror och hoppas att den blir begränsad, säger Monica Sonde.

Vad som möjligen också kan vara en tröst är att den galopperande smittspridningen inte sker när de viktiga nationella proven ska skrivas – en del är redan avklarade, andra skrivs senare i vår.