Närmare en halv miljon låg- och mellanstadieelever tillbringar tid efter skolan på fritidshem.
Men fritidshemmet är inte självklart öppet för alla. Barn med en förälder som är sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig med ett yngre barn har inte automatisk rätt till en plats.
Nu låter regeringen en särskild utredare se över om rätten till fritids ska utökas. Utredningsuppdraget har gått till Kerstin Andersson, stadsdelsdirektör i Stockholms stad.
Tryggt och utvecklande
– Fritids är viktigt därför att elever lär sig mycket. Särskilt viktigt kan fritids vara för elever som behöver skolan allra mest, som behöver en trygg och utvecklande verksamhet också efter det att lektionerna är slut, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).
En del av utredningsuppdraget blir att se över om den utökade rätten till fritids i första hand bör omfatta barn i socioekonomiskt svaga områden.
Anna Ekström konstaterar att mer än åtta av tio lågstadieelever (6–9 år) i landet som helhet är inskrivna på fritids, men att andelen är endast 68 procent i utsatta områden.
– Det är väl en liten indikation på att deltagandet är som lägst där behoven är som störst, säger Ekström.
Personalbrist
Fritidshemmen har upprepade gånger kritiserats för att ha stora barngrupper, låg personaltäthet och låg andel behörig personal.
När en tidigare utredning, om familjedaghem och fritidshem, i fjol pekade på vikten av att låta alla elever ha rätt till fritids blev slutsatsen att det inte är möjligt i dag – just på grund av bristen på utbildad personal.
– Det är det som är akilleshälen. Fritids kvalitet står och faller med tillgången till utbildad personal, bra lokaler och ordentligt med resurser. Det blir en av de nötter utredaren får knäcka: hur säkra kvaliteten när huvudmännen hittills inte satsat resurser på det sätt man satsat på skolan och hur säkra kvaliteten i ett läge där vi har brist på personal, säger Anna Ekström.
Utredaren har precis ett år på sig. Kerstin Andersson ska redovisa sina slutsatser senaste den 3 november 2022.